Han sov...

Jag tror att det vore tjänstefel av mig att inte lägga upp ett helt sjukt fint uppträdande av en man i hatt i Oslo på Nobels Fredspriskonsert.

Det är från den här låten frasen There's no shame in being crazy kommer ifrån, vid 2.36. Min favorit!

Jag kan säga att jag fick en galen flashback-upplevelse.

Med denna låt som finalnummer på en konsert som man har längtat efter i åratal" så blir det sjukt svårt att hålla tillbaka tårarna.

På tal om finalnummer... Fredspriskonserten avslutades med Diana Ross som sjöng samtidigt som alla andra artister som hade varit med under konserten kom ut. Jag letade och letade, men ingen Jason fanns där.

Toca var svår att missa, likaså Robyn och alla andra som va där.

ALLA var där förutom min idol.

"I dagar" har jag funderat på vart tusan han höll hus. Det kändes som att han lika gärna skulle kunna vara på toan eller så. Man vet aldrig..
Iaf så skrev han i sin blogg igår att han missade slutet för att han sov.

Tyyypiskt!

Till lite nutida nyheter...

I hela mitt femtonåriga liv så har jag varit och kollat, eller varit med i Hovs Luciatåg, och något undantag i år blev det inte.

Det är så sjukt gulligt att se ett tiomanna-Luciatåg i åldern mellan 3-11.

I och för sig så satt jag nog mest och bläddrade igenom psalmboken.

Det är bara att konstatera... jag är inte samma person som jag var innan mina tre veckor på Gransnäs.

Jag är inte speciellt religiös av mig, men oj... jag kan ju till och med numret på min favoritsång i den där boken.

Och här har vi den amerikanska versionen, framförd av "the top 8" i American Idol 2008.

In Joy,
Sofia
- at home