30/10-2008

Säg hej till Mr. Svensk-Vinter 2008!

...Kanske om en månad...

Lund, Danmark och Italien.

Nu är höstlovet i full gång och vi har både hunnit hälsa på syster Johanna i Lund i typ tre dagar och haft Sthlm-besök.

Lund-besöket var trevligt och innehåller allt från studentbeonde i klass: fresh, till Danmark och Italien.
Danmark besöket varade i en halvtimme och bestod mest utav motion. Samtidigt som Niklas satt kvar i bilen hemma i Sverige så åkte jag, mor och far över till Danmark. Jag och mamma åkte dit för att köpa smink från det underbara märket GOSH och pappa för att köpa öl.
När vi gick i land så särade vi på oss, jag och mamma sprang åt ena hållet och pappa åt det andra, allt för att vi skulle kunna vara färdiga innan en halvtimme när nästa båt gick.
Italien skrev jag mest för att vi åt på en och samma italienska restaurang två kvällar i rad.

Igår träffade vi några vänner ifrån Sthlm. Vi var och körde gocart och sedan blev det middag på Hofsnäs. Med i gänget så var en konfakompis till mig och hans far. (kusiner till den andra familjen)

HejSvejs!

Vilken vecka!

-I tankarna torsdag den 16:e oktober: Åherregud, vad ska jag göra?? Vem ska jag ringa? Om jag får nej, vad gör jag då? Vad ska jag skylla på?
...Ojojoj.. Tidsoptimisten Hovnert är framme igen..

-I tankarna fredag den 24:e oktober (en vecka senare): Det är inte mycket som slår detta!

Idag hade jag min sista dag på Ariom Reklambyrå, där jag har haft PRAO i en vecka. Det var långt ifrån min önskan att veckan skulle ta slut, så bra var det!
Det kanske låter det inte så kul när jag säger vad ja har sysslat med, men tro mig, det var grymt!
Jag har:
-Letat bilder till en IKANO-huset kampanj.
-Satt upp en affisch på en stortavla i Lkpg city.
-Gjort iordning i lådor. m.m.

När jag satt vid mac-booken och bla. letade bilder till IKANO-huset och något till Kalle P. sko
så hade jag heela Trådgårdstorget som utsikt.

Jag trivs som fisken i vattnet i Linköping.
Onsdag till fredag så sov jag över i vår övernattningslägenhet där och jag har inget att klaga på.

Min onsdag:
-Åker in med pappa.
-Hjälper honom med något.
*nu börjar det*
-Går till "jobbet".
-Working nine to five. (typ)
-Går och handlar på vägen hem. (en munk, en mer och två avacadados(kanon))
-Går hem, genom staden, och lagar till min lyxmåltid.
-Somnar.

Min torsdag (ännu bättre)
-Vaknar.
-fixar frukost.
-Går genom staden till "jobbet".
-Working nine to five. (fyra)
-Träffar min kära väninna Cornelia.
-Köper ett linne.
-Vi går hem till lägenheten.
-Vi har det trevligt till typ kl. sex.
Vandrar till stationen för att säga adjö till Conjii.

Nudu, lyssna på detta:
Det är en sjukt skön kväll i Linköping så Sofia vill inte gå hem.
Istället så beslutar hon sig för att strunta i om folk tycker att hon är en knäpp femtonåring som står där mitt på trottoaren och fotograferar.
Efter att hon fotat vid stationen lite så går hon in mot stan'. Hon kan gå över gatorna utan att vänta på grönt ljus utan svårigheter. Det är ingen rusningstrafik precis.
Hon tar ytterligare några foton innan hon upptäcker att det är middagsdags.
Middagen blir, Haha! McDonald's. (Är man "föräldrarfri" så är man.)
Efter denna dagens lyxmåltid så vandrar hon vidare till Filbyter för att sätta sig och slå en pling till far sin. Sofia dröjer sig sedan kvar någon kvart eller så och bara njuter.
Runt åtta så börjar hon traska hemåt, men hon kommer inte långt innan hon tar upp kameran igen...
Sofia kommer hem runt nio. Då hoppar hon in i duschen, tittar lite på TV och går och lägger sig.


Några utav bilderna:

stationen



Fast relax

Lkpg

city

stora torget

utanför Filbyter

Domkyrkan

Domkyrkan


Sov Gott!

En paus.

Nu har jag sisådär 5-10 minuter rast i allt plugg och den ägnade jag åt att fixa PRAO-plats till nästa vecka. Det gick förvånansvärt lätt med tanke på att det är så kort varsel.
Jag väntar fortfarande på svar från en annan plats men med några veckor utav väntande i nacken så ger jag nog upp. Om han ringer får han helt enkelt ett nej. ;)

HejSvejs!

Plugg

PluggPluggPluggPluggPlugg!

Golvmoppen och jag!

Idag har jag haft en dag som alla önskar sig.
Ni vet, en dag när man bara städar och pluggar.

Här är min dag i bildform.

Här har jag tillbringat den mesta tiden av dagen..
Att vara sjuk en hel vecka får sina konsekvenser om man säger så..

När jag städade så gick någonting snett. Helt plötsligt så satte jag på musiken på högsta volym och vipps så stod jag där med golvmoppen och sedan så blev det inte så tråkigt längre..
Fortsättning följer...

Tack o hej, leverpastej!

Check it out!

Detta är galet!

Ni vet, under ett liv "ska" man ju ha hunnit med vissa saker. Man har nästan som en lång checklista.
Idag kan jag kryssa för rutan: "gör så att din idol har en liten aning om vem du är".

Klockan 17.15 ringde mitt mobilalarm och på skärmen stod det: Spring till datorn!
Egentligen så var det inte så bråttom men jag hade ändå lite smått panik.
Jag hade nästan gjort upp som ett litet schema för vad jag skulle ha gjort innan 18.00.
Jag skulle ha:
-Loggat in.
-Skrivit in vad mina intressen var.
-Lagt upp ett antal bilder, bla. på mig själv.
osv.

När klockan var 17.50 så var jag fortfarande inte klar. Då kom den riktiga paniken.
Tro det eller ej, men tidsoptimisten Hovnert hann!
Några minuter innan klockan var 18.00 så började jag chatta med några amerikaner som, tro det eller ej, men dom förstod vad jag pratade om och jag blev en i "fans-gänget".

Klockan slog sedan 18.00 och jag frågade New York-borna vad deras klocka var. De svarade att den vad 12.03 och... phu.. allt stämmer än så länge. Det är bara självaste huvudpersonen som saknas.
Det dröjde inte lång tid innan han ramlade in i konversationen mellan mig och ca 130 andra.
Det blev en ganska konstig känsla, mitt hjärta bankade nästan sönder mig, men jag överlevde. men det gjorde knappt min dator. Den fick någon allvarlig sjukdom, jag ska inte nämna vilken. Symptomen blev iaf ett sjukt lagg och tjenamittbena vad jag blev irriterad
När datorn väl kom på benen så såg jag honom, Jason Mraz, sitta där och skriva för livet.



Åhåhåå! Nu bannemej kom mitt hjärta igång igen. I turbofart!

I min självaste panik så skrev jag ett medelande, jag vet fortfarande inte om det är bra engelska, men såhär blev det:

-For a couple of days ago my mum said: "I think Jason is the best person for someone to model themselves on."

Såklart så fick jag skicka det mer än en gång med tanke på att det var 130 andra personer som skrev samtidigt, jag tror det blev runt tre.
Trots att Jasons fingrar var i full gång mest hela tiden så hann han bara svara på sisådär var 10-15:e inlägg. Iaf så blev hans nästa svar: Thank you sofia :).

Fort som blixten skrollade jag upp för att se tidigare inlägg och nae.. det fanns ingen annan som hette Sofia.

Han hade just svarat till just mig! Och inte nog med det, han sa mitt namn också! OMG!
Ännu fortare än blixten så satte jag på min hjärna på full speed och frågade den: vad ska jag skriiva?

Även fast att jag vet det så blev det att jag frågade vad han tycker om Sverige. Jag var ju tvungen att visa att jag kommer ifrån ett land som han älskar!

Jag måste haft all tur i världen, för han svarade till och med på detta.


Jason skrev: Sweden is delightful. I always pleasure to visit.

Är det inte sjuktsjuktsjuktcrazygalet underbart??!!

När tiden började rinna ut och han berättade att det bara var 3-4 minuter kvar så sa det POFF!
Och så ramlade det in hur många inlägg som helst

Med min hjärna som fortfarande var på full speed så skrev jag lite snabbt om han skulle säga något på svenska, för jag vet att han kan några ord. Jag vet inte riktigt om det var någon dansk som hann fråga innan eller om han blandade ihop det men ut ur hans mun så flög det ut en hel fras på danska.

Jag är iaf helt galet glad.. Jag menar jag fick svar på 2.5 frågor av 3 när det var personer som inte fick svar på en ända.

Tack och hej, leverpastej!

Liseberg 2008

Här är lite bilder från årets Lisebergsresa.
Fotona är tagna där du minst anar det. Haha!

Alexandra, Lisa & jag
Centrum
Åhåhåå! På köpet: En resa till Gud.
Alice och Lisa. Full fart!
I farten och toppen av Bergbanan.

Två varv av ren kvalité med Kajsa!

Vad är det här??

Det här är andra dagen jag är sjuk och hemma från skolan.. Vad är det här? Jag brukar ju aldrig vara sjuk och framför allt inte vara hemma från skolan. I genomsnitt så kanske jag brukar vara hemma runt två veckor per läsår men nu vet jag inte riktigt vad som har hänt. Jag har ju varit tvungen att gå hem en gång innan det här.
Usch o fy o blä kort sagt!
Typiskt att det just ska vara denna tiden, nu när det är fint väder ute, plus att vi har kemiprov o allt den här veckan. Jag funderar på att gå dit och bara göra det för jag kan inte påstå att det är roligt att behöva göra när läraren har genomgång.. Då ligger inte koncentration nivån på topp.

Trots allt så finns det liite positiva saker med att vara hemma.
Igår så tittade jag på hela SU2C-galan (stand up 2 cancer) några gånger (blivit lika rörd varje gång) och så sitter det ju aldrig fel att sova.
Här är ett av alla grymma framträdandena.
Försök att räkna kändisar vettja!
(att en tjej som har lett till mig irl(!) och att min största idol är med är ju bara ett plus)
Läs siffrorna längst ner på bilden. Det är sjukt!!
Det roliga ligger i att Josh Groban står bakom J. utan mick och så, medans J. har soloparts o allt (1.28 och 2.12).

Tack o hej, leverpastej!

Dagen till ära

Detta är min out-fit dagen till ära.
Jag känner att mina rosa strumpor fixar till i:ets lilla prick.
Men va tusan, har man studiedag och bor en mil utanför "staden utan city" så gör det inte ett dugg. Btw så jag jag inte så utseendefixerad. Tro det eller ej!

Just nu så sitter jag och gör om mitt svensk arbete som har raderats på datorn sisådär tre gånger. Hoppas att det blir fjärde gången gillt, men det är frågan.. Min hjärna funkar inte riktigt nu så jag tror jag ska gå ut och fotografera lite för att få lite solljus och syre.. Men vänta lite nu, jag har ju inget minne kvar på kameran, och radera allt går inte för sig! Naedu.. jag får nog vara lite trendig och ta en powerwalk istället.
Önska mig lycka till!

Tack och hej, leverpastej!

Dagens citat.

"I bring this up as today’s lesson: Nothing is final. One day you’re high. The next day you’re low. You might have a funky, expressive, or awful haircut today, but soon it will grow into something else, something new and random. Maybe you grew up liking pop music and boy bands, but now you like a specific mash up of Electronic & Classical. You might decide you don’t want to smoke cigarettes anymore; that it’s just not who you are. Maybe you were a staunch republican but now have curiosities about the well-spoken and well-organized Democratic Nominee. Perhaps you were madly in love last week, but woke up today feeling comfort in solitude, without a desire to be held.

Everything is fine. Not finAL."

Smart man!. Strunta lite halft i vem det är, för annars blir jag bara tjatig.

Dag 4 efter DAGEN!

han kollar in i MIN kamera!!

Kär och Galen -det är jag det!
Åherregud alltså! Jag är helt såld fortfarande.. var det verkligen han på scen? Jason Mraz??
Mannen som jag sett 3 548 klipp på, på youtube? Stod han max 10 meter ifrån mig?
Kort och gott så kan man säga att jag skrattade, grät och skrek ihjäl mig hela kvällen.
De där 3,5 timmarna som jag stod i kö o väntade, helt själv med en massa andra främlingar blev värda mer än guld. Vi hade nog som mest 6 personer framför oss. Det betyder att vi såg han så väl att jag till och med såg hans långa naglar på högerhanden, de som han använder när han spelar så grymt på sina gitarrer och ukulelen.
Efter konserten så sa jag till Caroline och Henke att de kunde gå lite innan, för de såg rätt varma ut. Själv stannade jag som en riktigt optimist med hopp om att han kanske skulle komma ut och prata med några fan. Jag har nämligen sett att han gör det ibland.. menmen jag och några andra optimister blev utkörda av några vakter.
När jag väl traskade ut sakta men säkert så stannade jag till vid shopen och såg massor av Jason-tröjor. Jag ringde mamma o hon kom med pengar :). Mitt köp blev en förliten tröja för 220:-
Sedan kom jag några meter till... men stannade.. Det låg ju massor Jason-affischer på marken, fräscha o fina. "får man ta en?" frågade jag några, inget svar betyder att Sofia tar med sig en hem och sätter upp på väggen. :)

Jag hade med mig hela 3 kameror dit (4 med mobilen), trots det så fick jag inte plats med allt jag ville på minneskorten. Kanske fick Jason sig ett litet skratt när jag stog där, skrikandes med alla kameror på hand och mitt förvirrande ansikte. Jag hade ju inte direkt koll på dem om man säger så.. Konstigt det där!
Ingrid & Jason Jason Mraz
Denna video har inte jag spelat in;)

På mina videor så hör man mest skrik.

Dynamo of volition.

"hey man, be cool!"

åhåhåhååå!! <3

jag är såå glad!

Förresten så hade vi skolfoto igår och såklart hade jag min galet fina tröja på mig.

Tack o hej leverpastej!

-nästa stopp blir Liseberg på lördag.