THE ART BY COURTISTHMUS

Höger mot Vänster, 1-0

2010-02-24T08:39:00.001+01:00

Jag sitter på hotellrummet i Stockholm och filosoferar.
Förmodligen finns det en förklaring för hur olika kroppsdelar växer och förmodligen har jag läst om det i skolan. Eftersom jag aldrig har varit någon höjdare på träslöjd så sitter jag nu här och försöker komma fram till en egen ide.
Har du någonsin lekt den där leken då det är en människa som ropar en siffra och du ska hitta så många människor och bilda en grupp? Jag tror att det finns en ledar-cell som står ungefär vid hjärtat och ropar ut siffror till cellerna längst ut i armarna. Då måste cellerna föröka sig eftersom de inte kan vara med i två eller fler grupper samtidigt. Det är alltså en tävling som pågår hela vår barndom när våra kroppsdelar växer -höger mot vänster. Detta förklarar också varför till exempel högerarmen är längre för vissa. Vänster får helt enkelt känna sig besegrad om fallet är så...
(min match mellan höger och vänster blev nästan helt oavgjord. Höger öga och höger tå vann med en liten marginal)

ISH

2010-02-18T13:43:00.007+01:00

Jag fixar min layout till bloggen. Tydligen måste jag lägga upp bliden för att jag ska kunna använda den. Så, här är en logotyp jag gjorde hösten 2009.

Jamie Oliver's TED Prize wish

2010-02-17T18:45:00.002+01:00

Om du hade en trollstav, vad skulle Du göra?

När blev kreativitet olagligt?

2010-02-17T12:53:00.000+01:00

En mycket kreativ lösning skulle jag säga!

11:56 PM

2010-02-15T11:56:00.000+01:00

Jag vet att jag inte bör vara vaken nu men vem vet, kanske dyker min drömprins upp från ingenstans inom de fyra minuter som återstår av alla hjärtans dag. Hoppet är det sista som överger människan.

En kommentar till josefinenyqvist.blogspot.com

2010-02-14T22:50:00.004+01:00

När man går i min klass gäller det att inte "döma Hunden efter Håren". Det är nämligen så att de allra flesta har sin blogg på "Blogg.se" men trots det är dem underbara. Underligt, right? Detta gör i alla fall att jag blev extra glad när jag fann en klasskamrats blogg som inte löd *****.blogg.se.

Jag pratar om Josefins. www.josefinenyqvist.blogspot.com heter den och den är fantastisk.

Så här löd en kommentar jag skrev till henne idag:

"Idag kände jag för att undersöka hur otroligt känd jag är. Jag gjorde det genom att googla mitt eget namn. Resultatet blev inte bara att jag insåg att jag var en lagom medelSvensson och därmed drabbades av en djup besvikelse, utan också att jag kom in på din blogg. Eller ska jag säga din Underbara blogg, bara för att vara lite extra ärlig? Den är helt fantastisk! Du har från och med idag en ny läsare, dag ut och dag in. Keep Going!"

Jag kan inte lova att du får en bra dag om du inte KLICKAR HÄR.

...we are the ones who make a brighter day.

2010-02-14T00:31:00.002+01:00

-So let's start giving!

Human Being

2010-02-11T14:44:00.002+01:00

"Words would never suffice to describe my love for this t-shirt" sa SF Carla. Jag kan inte göra annat än att hålla med. Najs!

I Believe in the Power of You and I

2010-02-10T18:12:00.008+01:00

OS närmar sig och den officiella låten släpptes för drygt en vecka sedan. Texten är fantastisk och videon gör den ännu mer fantastisk. Fantastiskt. (via SuperForest. Fantastiskt.)

*Music by Stephan Moccio, Lyrics by Alan Frew, Sung by 15 years old Nikki Yanofsky.

There comes a moment, when my heart must stand alone
On this lonely path I’ve chosen,
Like a house that’s not a home
Sometimes when I feel I’ve had enough
And I feel like giving up
You will me to be all I can be
Now nothing can stop me
I believe in the power that comes
From a world brought together as one
I believe together we’ll fly
I believe in the power of you and I

This is the moment we have dreamed of all our lives
We’ll be the change we wish from others
We’ll stand tall for what is right
And in my heart there’ll be no doubt
The arms of the world will come reaching out
And embrace me to be all I can be
Now nothing can stop me
I believe in the power that comes
From a world brought together as one
I believe together we’ll fly
I believe in the power of you and I

I believe the time is right now
Stand tall and make the world proud
I believe together we’ll fly
I believe in the power of you and I
I believe in the power of you and I

I believe together we’ll fly
I believe in the power of you and I
I believe our time is right now
Stand tall and make the world proud
I believe together we’ll fly
I believe in the power … of you and I

I believe in the power … of you and I

Äntligen!

2010-02-09T08:36:00.003+01:00

Har du någonsin drömt om att åka skidor samtidigt som du uträttar dina behov på toaletten? Jag tänkte väl det. Då är detta något för dig! (via amymak)

Bababa

2010-02-08T16:00:00.000+01:00

Jag försöker fixa till en stilig header. Det går inte bra.

2010-02-07T22:24:00.005+01:00

Efter åratal av funderande fick jag idag svar på varför jag är så smart. Jag fann denna artikel på min systers gamla dator. Läs och Lär, kära vänner!

Jag tror att jag väljer att bo kvar här på slätten i Östergötland ett tag till. USA kan vänta.

..och jag levde livet som den oskyldiga...

2010-02-07T18:11:00.006+01:00

I fredags såg jag en tjej på bussen som påminde om mig själv när jag gick i sexan/sjuan. Det var en ganska ruggig känsla. Hon var i åldern då det var coolt att ha en Svea-mössa som nästan inte alls satt på huvudet och då det var en principsak att sminka sig.

Trots att jag vill tro att jag inte alls var en vanlig trettonåring kan jag inte låta bli att erkänna att det inte var tiden då jag var som bäst. Den tiden väntar ivrigt jag på.

Jag vill också tro att jag inte var så butter som tjejen på bussen, men tänk er den Sofia som var trött och hungrig på Starbucks i Brighton hösten 2006.

See what I'm talking 'bout?

Den tiden var inte riktigt som tiden tre år tidigare, då jag var i Gamla Linköping med min Gudmor och hennes blivande man. Vi kollade på en hästtävling och jag levde livet som den oskyldiga yngsta dottern.

Jag känner att det är min skyldighet att lägga upp en bild på mig i dessa dagar efter allt detta. Det var en eftermiddag hos Karin Wrigfors då jag blev fotat av Diana som även har redigerat bilden.

(Tack vare ljuset ser det ut som jag har mindre smink och ögonbryn på ena sidan. Så är det inte i verkligheten, hoppas jag.)

In Joy,

Sofia

Skål kära Diskmedel!

2010-02-06T23:31:00.002+01:00

Jag plingar i glaset med en Gaffel för att få den uppmärksamhet som krävs när jag ska skåla med Diskmedlet.

Diskmedel, Diskbänk, Gaffel, Kniv och olika sorters glas -vilken underbar kombination!

This girl is pretty awesome

2010-02-05T09:51:00.007+01:00

Bilden är en länk till DianaSavina.se.

Jag har fått ett pris. Ett pris som jag kan kategorisera som ett "Fint som snus"-pris.

Ett "fint som snus" pris ser jag som väldigt fint trots att jag aldrig har eller kommer prova den mörkbruna ingrediensen i uttrycket.

Med motiveringen att jag uttrycker mig "otroligt roligt i text" fick jag ett pris av sju som Diana Savina tilldelade kreativa bloggare.

När man har fått det här priset ska man ge sju personer samma pris. Jag kan ju inte göra annat än att ge filuren som gav mig priset ett pris. www.DianaSavina.se är det. Hon är galet duktig på att ta och redigera foton samtidigt som jag kan intyga att hon är en feettt nice människa In Real Life.

För att fira detta läggar jag upp inte en, utan TVÅ bilder på Mp1a:s egna Prinsessa Diana.

Jag.vill.ha.

2010-02-03T22:05:00.001+01:00

Om du någon dag råkar stöta på den grå luvtröjan, säg till mig då!

Rock n roll all nite.

2010-02-03T21:19:00.004+01:00

Jag måste få det sagt.

Grammy Rockar!

Highlights:

Pink's talang från topp till tå.

Lady GaGa och Elton John från 03:10

Det absolut bästa! publiken ser bakgrunden i 3-D

Red Carpet Highlights:

"Hey Owen, how's it goin"

Om du träffar på Jason Mraz någon dag, ge honom en High Five från mig! Hans reaktion när han får reda på att han har vunnit två Grammys är fantastisk! (02:10)

Dad&Son

Not so grounded

2010-01-31T18:14:00.001+01:00

Är det någon tid på året som jag inte är så grounded så är det denna helg. Det nalkas Grammy och jag är hyper. Det är nu fyra timmar kvar innan live streamingen på Grammy.com börjar. GoGoGO Mraz!

2010-01-25T09:54:00.000+01:00

Jag tror att min klocka går snabbare än alla andras.

Hope for Haiti

2010-01-23T17:11:00.004+01:00

Jag blir ungefär lika lycklig som ett barn på julafton när jag kollar på Hope for Haiti-galan jag spelade in inatt.

Jag menar, jag är lycklig över att folk verkligen bryr sig om de drabbade.

Jag var lite smått orolig över om den skulle sändas här i Sverige eller inte. Minst sagt, jag behövde inte oroa mig. I natt klockan 02:00 sändes den på tv4, Kanal5 och MTV och ikväll kommer den även sändas på SVT1.

Good Job Mr. Clooney & co!

En häftig sak att se var skillnaden mellan denna gala och en typical MTV-gala. Vi är vana vid att se specialsydda scenkläder, skillade dansare, snabba kamerabyten och galna ljuseffekter. I natt såg vi för det mesta ett mickstativ, naturligt vackra artister, ett piano och möjligtvis en gospelkör.

Like Ashton Kutcher and Ryan Seacrest said, Best photo out of Haiti yet:

HAAAPPYYY

2010-01-21T13:08:00.003+01:00

Trots att jag är sjuk, trots att jag har läskigt mycket plugg och trots att jag har panik är jag glad. Så galet glad!

Igår skickade ag för andra gången ett mail fyllt med en idé till min absoluta favoritsida, SuperForest.org.

Jag frågade dem om jag skulle få göra en svensk verision av deras brillianta Humanifesto.

Idag fick jag svar:

"Sofia!

So lovely to hear from you! Thank you very much for your kind words and your enthusiasm. To answer your question: YES!!!! Of course we would love your help! We'd be absolutely delighted if you helped us out with our second phase of the "Globalize the Humanifesto" project. Thus far, we only have the single page formatted Humanifesto in English (I'm hoping to format them all at one point) but if you would do us the favor of formatting Magdalena's version, that'd be superb.

Your plan sounds wonderful, and you are more than welcome to use my formatted version and edit it and transform it to your heart's desire. If you'd like us to display it on the site, take a picture, similar to what Daniela did, and we'll share it with the readers and put it up on our map!

Please feel free to email me if you have any questions or need help with anything.

And again, thank you so much!

You are loved and appreciated,

Carla"

Lite förvirrad och lite knäsvag

2010-01-21T12:48:00.004+01:00

HoyHoyHoy! vart är vi påväg?

Detta är en sinnessjuk grej som får mig att bli knäsvag. Riktigt jäkla knäsvag.

Nästa år...

2010-01-20T21:32:00.002+01:00

.. ska jag till Ghana.

Du bor hos en ghanansk familj vilket blir ett ypperligt tillfälle att lära känna den ghananska kulturen och även en möjlighet för dig att lära dig det lokala språket. Din vistelse inleds med en veckas lång introduktion i Ghanas huvudstad Accra. På introduktionen får du inblick i den ghananska kulturen, du får höra vad man ska tänka på när man bor i en värdfamilj, ni gör en stadsvandring och går på marknader så att ni får lära er hur ni tar er runt i en ghanansk stad samt mycket mer
Om resan
Pris inklusive flygbiljett:
8 veckor - 27 700 kr
12 veckor - 30 200 kr
16 veckor - 33 600 kr
20 veckor - 36 200 kr
24 veckor - 38 700 kr
För avresor under högsäsong, 24 jun-21aug samt 16 dec-31 dec, tillkommer 1250 sek
Projektstart:
2010: 4 januari, 18 januari, 1 februari, 22 februari, 1 mars, 29 mars, 12 april, 3 maj, 7 juni, 28 juni, 5 juli, 2 augusti, 6 september, 20 september, 4 oktober, 18 oktober, 1 november, 6 december
Ingår:
Flyg tor till Accra, Volontärplats, Fem dagars introduktion i Accra, Boende i familj, Mat (3 mål/dag), Informationspaket, Hämtning på flygplatsen, Försäkring
Ingår inte:
Vaccinationer, Lokala Transporter
Förkunskaper:
Grundläggande engelska

Jag är så seriös jag kan bli.

Lesson of the day

2010-01-18T08:33:00.001+01:00

När du springer mot tåget och ser hur det stänger dörrarna och åker iväg, se väldigt förtvivlad och vilsen ut så ska du se att det saktar in och öppnar dörrarna för dig. Det funkade för mig! Dock kollar 23552 peeps på dig när du går på med andan i halsen.

YES!

2010-01-14T13:01:00.000+01:00

YesYesYesYeeeees!!

Sa jag kamera?

2010-01-08T17:11:00.000+01:00

Åh vad jag älskar att umgås med underbara människor med underbara kameror och ett underbart utbud av kunskap om kameror.

Några timmar i eftermiddags satt vi och pratade kameror och åt onyttigheter. mycket onyttigheter.

Foton från våran värld hittar ni på Karins blogg och Dianas blogg.

... efter en viss förvirring på bussar.

2010-01-07T19:53:00.000+01:00

Så här ser det ut när du klockan 14.37 sätter dig på en buss i Linköping mot Vadstena via Skänninge men landar 16.10 på din fars jobb i Mjölby utan att ha varit hemma.

Det visade sig att min andra buss som vanligtvis går hem inte gick överhuvudtaget denna underbara iskalla huvudvärks-dag.

Som mitt favorit-citat säger:

"Your life is your movie. Be your own hero and make it your favorite film to watch."

Jag kännde att det fanns en gripande spänning i denna dags inspelning. Det var lagom dramatiskt och framför allt var jag min egna hjälte då jag var kreativ och till slut landade på fars jobb efter en viss förvirring på bussar.

What goes around comes around.

2010-01-05T23:40:00.001+01:00

Igår ringde min mor och bad mig komma in till Linköping för att köpa kläder. Vilken tonårstjej tackar nej till det? Jag gör.

Jag brukar inte tycka om att gå på stan, så är det bara.

Trots det var längtan efter nya saker, som alltid är uppskattat, lite för stor imorse då jag gick upp klockan sju för att hinna med mamma in.

Med müsli och fil i magen blev jag avsläppt vid vår lägenhet i stan'. Jag var där ett tag för att samla krafter innan jag begav mig mot gymmet där jag fördrev tiden på en himla massa maskiner innan affärerna öppnade. På Hovnert-språk kom jag dit precis när de öppnade (vilket på vanlig svenska betyder att jag var där en timme senare.)

Jag vet inte om det var för att jag vaknade på rätt sida i morse eller om det för att Jackson Nash på SuperForest.org har smittat av sig. Jag är i alla fall så otroligt glad och dagens shoppingtur var ett perfekt exempel på "What goes around, comes around".

När man är så lycklig som jag är så går det inte att sluta le. Effekten blir att alla man möter ler tillbaka och det i sig ger en otrolig kick. Alltså; när jag ler mot dem ger dem mig ett leende tillbaka och båda blir dubbelt så glada som innan. En Win-Win situation!

Jag verkligen älskar den här bilden! Designad av en av mina förebilder; Jon Marro på Blend Apparel.

Vad jag kom hem med i mina kassar brukar inte vara så intressant att skriva om men det blev i alla fall en skjorta, sjal och min Peak Performance-favorittröja version 2.0. Mer än vad jag handlar på fyra månader vanligtvis. Weird & Awesome!

Just i detta nu har jag ångest för att jag varken sover eller pluggar.

Mamma och pappa är på bal och vem är sugen på att plugga när man önskar att man var där själv?

Anyway, jag drar enkelt på mig leendet på läpparna igen när jag säger att jag är galet tacksam för att jag är var jag är i alla fall och för att jag ska sova nu.

Jag tror på...

2010-01-04T17:09:00.002+01:00

..marsipan.

Jag tror att om 90 år, när jag är 106 och möjligtvis börjar bli lite vek, då kommer marsipan vara en medicin som räddar mig från pärleporten.

Marsipan är min Gud och finns i mitt kylskåp, halväten och alldeles underbar.

Jag tror på avocado också.

Stackars Cell Andersson, han har fått hjärtinfarkt!

2010-01-03T23:26:00.007+01:00

När man glömmer en sak, borde det inte vara så att hjärncellerna som har hand om den tanken får hjärtinfarkt och dör då? Då finns det ju helt plötsligt ingen som tar hand om tanken längre och vipps så har du glömt att plocka ut ur diskmaskinen. Om man nu mot all förmodan kommer på saken igen så har antingen cellen bara legat i coma och vaknat till liv igen, eller så är det grann-cellerna som vittnar.

Så tror jag att det fungerar.

Gör som jag och skyll på cellernas sorgliga hjärtinfarkt nästa gång du glömmer att plocka ut ur diskmaskinen eller att städa.

Några ord från stenåldern.

2010-01-03T22:06:00.006+01:00

I fredags natt, kvällen efter nyårsnatten, satt jag som ensam vaken i familjens hyrda pluttilutt-stuga i Sälen. Jag höll mig sysselsatt medan jag väntade på att min förbaskade kropp skulle fatta att det var sovdags. Min medicin fick bli papper, penna och en godisbit full med inspiration som jag tyst som en äcklig mus ramlade runt i stugan för att hitta långt, långt in i min oorganiserade väska.

Jag skrev bland annat detta:

(kommentarer i parenteser är dagens tillägg)

"Som alltid dagen efter Nyårsafton somnade jag en stund i eftermiddags.

Mamma tog på sig ansvaret som mor och sa självklart att det var dumt eftersom jag inte skulle kunna somna i kväll.

Det visade sig att min kloka mor hade rätt, återigen.

Jag sitter nu här i en liten tänkarstuga jag har byggt upp.

Jag vet inte vad klockan är eftersom min kära mobil hängde sig tidigare, men jag gissar på att den snurrande stressgivaren börjar närma sig 01:00.

Trots att mamma sa att det var en "dum" idé tror jag att det här rockar ganska hårt.

Det är helt tyst i vår hyrda stuga här i Tandådalen eftersom alla mina roomies, mor far & bro', sover. Det är en stuga som man praktiskt taget klär på sig när man går in i den - så liten är den.

När man bor så tätt som vi gör så måste vi tragiskt nog visa respekt för varandra. Det gör det ganska knepigt att vara i min situation, när man är pigg och inspirerad.

Då får man helt enkelt ta till sina egna knep.

Jag löste situationen genom att bygga en tänkarstuga som stänger ute både ljus och förhoppningsvis lite ljud.

(Bild kommer. Fungerar inte för tillfället.)

Det är härinne jag nu skriver detta och förvandlar det som bara var en inspirerad hjärna till något som liknar en ritning.

Det var när jag låg och funderade på hur jag skulle kunna sova som jag istället kom på hur jag kan förbättra min arbetsmiljö, dvs. mitt rum, inte tänkarstugan.

(Jag ska inte berätta vad jag kom fram till eftersom jag med facit i hand vet att den var lite för optimistisk och mycket oklar.)

Detta är varför jag tycker att det rockar att sitta uppe i ett sovandes hus på natten. Det är då de otippade tankarna kommer upp. (Vilka tankar?)

Nu ska jag istället börja fundera på livet, -vad jag vill uppnå och vad jag är tacksam för. Det är så jag plockar vuxen-poäng.

Hur det går återstår att se."

Humanifesto

2010-01-03T01:00:00.004+01:00

Läs om du orkar. Det är coolt och du kommer förhoppningsvis bli en glädje-spridande människa.

Vad kommer att rädda mänskligheten?

Varsågod.
Tack.

Två ord som kommer att förvandla vår planet totalt.
Mer än solenergi. Mer än återvinning. Mer än vindkraftverk.

Varför?

Därför att, ifall vi allihop började behandla allting vi möter i vardagen med respekt och medlidande, skulle effekterna sprida sig som en våg till att genomsyra varje aspekt av våra liv – och därmed förvandla samhället.

Våra föräldrar uppfostrade oss, gav oss ett ”regelverk” som vi använder varje dag, och som ett resultat av det tycker vi (genom många år av självrannsakelse) att vi har hittat vägen mot upplysning. Vår uppfostrand och vårt uppförande dikterar hur vi behandlar världen omkring oss, hur vi behandlar Miljön. Vi tror att det främst är vårt uppförande som talar om hur lyckade vi är som människor.

Människor pratar om att vilja rädda ”Miljön” och får oss att associera till forsande floder, till oförstörda skogar. Men ”Miljön” är inte bara grönska och vackra landskapsvyer.
Det är våra slumområden, våra flygplatser, våra hus, våra snabbköp.

Miljön är allt det som försvinner när du blundar.

Ifall du vill förbättra allt det, måste du börja med det du ser, det du möter, varje dag i ditt liv.
Innan vi kan börja fokusera på att förbättra dagens samhälle från ett baserat på kol till ett baserat på solenergi (då vi är väl medvetna om att solenergins decentraliariserade maktstruktur är något som leder till bättre levnadsstandard för alla), måste vi stanna upp och fråga oss själva: Varför. Vad är värt att rädda?

Det mänskliga medvetandet.

Som människor är vår stora välsignelse, och förbannelse, vår otroliga medvetenhet. Vi är medvetna, och det är både det bästa och värsta som någonsin hänt oss – därför att vi tydligt kan se hur bra vi kan ha det, hur kultuverat vi kan behandla varandra, hur otroligt och underbart livet kan vara; vi förstår att det är vårt uppdrag att glädja och informera resten av mänskligheten i hoppet om att kunna skapa en bättre värld.

Det finns ingen anledening över huvud taget att varenda människa på jorden inte skulle kunna ha tillgång till;

Rent vatten
Hälsosam, naturlig mat
Tak över huvudet
Utbildning
Öppna, fria kommunikationskanaler
Frihet från förtryck och fascism

Men, som vi alla är plågsamt medvetna om, en majoritet av jordens befolkning har inte det här. Många människor har inte ens två av de sex!

De hade kunnat ha det, men de har det inte.

Varför?

Dåligt uppförande.

Nästintill varje religion som sett dagens ljus på den här planeten har, som en av sin läror, idén om att för att kunna vara lycklig måste du behandla andra så som du själv skulle vilja bli behandlad.

Att inte leva upp till det här, är helt enkelt ohyfsat.

Ett företag som bestämmer sig för att dumpa sitt avfall i vatten som andra människor använder som dricksvatten, är ohyfsat.

Ett samhälle som väljer att isolera sin befolkning i fängelser och inte ger någon chans till rehabilitering, är ohyfsat.

En person som bestämmer sig för att gå in i en skola och skjuta sina klasskamerater, är extremt ohyfsad.

Det är därför vi MÅSTE BÖRJA NU.

Alla nya generationer måste få lära sig i konsten att uppföra sig ifall vi ska kunna överleva, för att inte tala om blomstra, som art.

Försök göra ditt allra bästa att behandla andra så som du själv skulle vilja bli behandlad, och sök aktivt efter sätt att hjälpa människorna runt omkring dig. Gör det från djupet av ditt hjärta och se effekterna sprida sig som vågor!

Varför?

Därför att så få gör det.

Bra uppförande får dig att stå ut som en tändsticka i ett mörklagt rum.

Tre grundläggande idéer:

Skapa ögonkontakt med alla du pratar med. Ett leende är frivilligt, men upmuntras starkt.. Använd orden ”Varsågod” och ”Tack” så ofta du kan.
Hitta vägar att förbättra livet för andra. Det kan handla om något så simpelt som att bära någons väska uppför trappan, eller hålla upp dörren.
Gör de här tre sakerna, och ditt liv kommer att förändras gränslöst. Och du kommer att förändra livet för de som kommer i kontakt med dig, på ett mätbart och positivt sätt.

Vi är fyllda med optimism och hopp.

Tack för att du läste det här.

Team SuperForest

Jackson, Niki, Andrew, Alex, Taylor, Jaell, Julius, April, Jordan, Spoon, Carla, Iman, Chris, Aaron, Jo, Jackie, Drake, Bee, Patricia, Heather, Silvia, Imelda, Anindya, Larissa, Keiko, Erik, Marie-Paule, Anna, Soyoung, Ewa, Emil, & Magdalena (& Sofia)

En Palindoramokariskisk.....-vad??

2010-01-02T23:43:00.011+01:00

Nu är jag hemma på Courtisthmus igen efter en veckas frysandes och njutandes i Sälen. Som vanligt när jag kommer hem från en skidsemester så har jag facit i hand. Det står: "Åka skidor och snowboard finns med på min topp-tio lista för vad som är roligast att göra men det är sjukt farligt!"

Något annat som inte är allt för ovanligt en dag då jag kommer hem från en semester är att jag mycket hellre sätter mig vid datorn än packa upp det första jag gör.

När man har en bra internet-telefon så är det sällan någon sida man var inne på genom den för två minuter sedan har hunnit uppdaterats när man sätter sig vid den riktiga datorn. Men idag när jag kom hem så klickade jag in på en sida som inte hade varit inne på på länge men ändå är en av mina favoriter. Sidan heter SuperForest.org och idag skrev dem om något jag inte hade tänkt på innan - nämligen dagens datum.

January 1st 2010

Som professor Aziz Inan sjukt coolt beskriver på bilden är det ett så kallat Palindromisk datum. Ett datum som kan läsas både framlänges och baklänges. Detta händer bara tolv gånger detta århundradet, det här är den andra. Pretty cool, huh?

01.02.2010

0102.20.10

Ha en sjukt bra palindramistiskastuskisk-dag! (...de sjutton minuter som kvarstår)

HEY... Jag kanske inte känner dig men

2009-12-24T08:53:00.001+01:00

jag ÄLSKAR dig!

God Jul och Gott Nytt År vänner och vänners vänner och vänners vänners vänner.

(Orginaltexten postad på www.dragonflyhigh.blogspot.com)6

Försöker komma igång utan mina två sovandes kollegor.

2009-12-21T11:44:00.002+01:00

Idag är dagen då min mamma fyller år, min syster kom hem och allt julpynt ska plockas fram av oss tre barn. Vi ska gärna hinna med att baka pepparkakor också.
Det började faktiskt rätt bra. Jag vaknade när min syster kom hem runt åtta. Vi åt då frukost och pratade. Klockan hann bli så mycket som halv tio, då skulle hon sova igen. så här sitter jag nu ensam och försöker komma igång utan mina två sovandes kollegor. Det är nu det börjar gå utför.
Jag hittar inte vår äckliga plastgran som vi har haft sedan ett år då mamma fick nog av barr. Den är antingen i källaren, i ladugården (hoppas jag inte!), i något av våra fyra garage eller i magasinet. You know what I'm saying... den kan vara i princip överallt.
Istället för att lägga ner timmar på att leta efter den ska jag antingen gå ut och hugga mig en egen eller satsa på annat julpynt. Jag föredrar förslag nummer två.
Vi får se vart jag tar vägen...

Förövrigt (1) så hade jag en riktigt trevlig eftermiddag hos Alice med Kajsa, Alexandra, Lisa och Linnea igår!
Förövrigt (2) så gör snö mig läskigt glad!

Winter wonderland

2009-12-19T22:06:00.013+01:00

Varning för många bilder från Decembers winter wonderland.

Oktober VS December

Vad vore Lucia utan en eftermiddag i Hovs bygdegård med knattetåg?

Och här är favoriten! Kyyligt!

(Alla foton är oredigerade och tagna utanför Whatrock, /nummer fyra i Linköping.)

Kära utflyttade syster,

2009-12-19T21:56:00.003+01:00

som du förmodligen vet om i detta läget håller vi på med att bland annat måla om på vissa ställen här hemma.

Något som mamma och pappa inte har vågat berätta är det att vi aldrig kunde besluta oss för vilken färg vi skulle ha. Vi kompromissade lite och drog på sex olika färger.

Hoppas du kommer trivas när du kommer hem på måndag!

K-n-e-p-i-g-t.

2009-12-15T09:36:00.005+01:00

Nu när jag har biljetterna bokade, logotyp-presentationen avklarad, matteprovet skrivet och massor annat avklarat har jag "bara" två hundra sidor i engelska och en fet ASL (Arbetssätt och Lärande) sammanställning till imorgon.
Jag känner att min dagliga-kvälls-huvudvärk-som-gör-att-jag-inte-kan-plugga inte är laglig nu.
Och hur ska jag göra när jag har en sova-i-vår-lägenhet-utan-dator-kväll med ett booty-expresspass?
K-n-e-p-i-g-t.

Bokat!

2009-12-13T21:26:00.001+01:00

Behöver jag tillägga något?

Nu återstår bara transport.

Life is but a series of busses...

2009-12-11T14:10:00.000+01:00

Nu står jag och väntar på att min fjärde buss den här eftermiddagen ska komma och skjutsa mig den sista milen. Om man ska gå efter Vadstena buss tider (som sällan är exakta) så har jag tio minuter kvar att stå här i kylan.
Den första bussen (som egentligen var ett tåg) satte jag mig på för en timma och tjugo minuter sedan.

Har jag tur så kommer jag hem innan klockan tre, efter två timmar resande. En helt vanlig fredags eftermiddag!

Jag är inte den som är den men nu börjar det bli galet kallt om fingrarna.

Bäst jag lägger ner min bloggvänliga telefon och värmer mina händer.

Seven wonders of the world

2009-12-09T13:12:00.004+01:00

Det är lika bra att erkänna; Jag har inte varit och kommer aldrig att vara den mest aktiva bloggaren.
trots att jag inte har bloggat på en vecka har jag inte lämnat bloggvärlden.
I måndags (när jag bör ha pluggat till mina två prov och redovisning) hittade jag (istället) en sjukt bra blogg som jag aldrig hade läst innan.
Tawney Bevacqua heter hon som skriver. Hon är en make-up artist och har bland annat jobbat på Janice Dickenson's TV-show.
Detta skrev hon igår:

Seven wonders of the world

A short story......

Junior high school students in Chicago were studying the Seven Wonders of the World. At the end of the lesson, the students were asked to list what they considered to be the Seven Wonders of the World. Though there was some disagreement, the following received the most votes:

1. Egypt’s Great Pyramids
2. The Taj Mahal in India
3. The Grand Canyon in Arizona
4. The Panama Canal
5. The Empire State Building
6. St. Peter’s Basilica
7. China’s Great Wall

While gathering the votes, the teacher noted that one student, a quiet girl, hadn’t turned in her paper yet. So she asked the girl if she was having trouble with her list. The quiet girl replied, “Yes, a little. I couldn’t quite make up my mind because there were so many.” The teacher said, “Well, tell us what you have, and maybe we can help.”

The girl hesitated, then read, “I think the Seven Wonders of the World are:

1. to touch…
2. to taste…
3. to see…
4. to hear… (She hesitated a little, and then added…)
5. to feel…
6. to laugh…
7. and to love.

The room was so quiet, you could have heard a pin drop.

May this story serve as a gentle reminder to all of us that the things we overlook as simple and ordinary are often the most wonderful - and we don’t have to travel anywhere special to experience them.

Enjoy your gifts!

Mr. A-Z tweets!

2009-11-29T22:51:00.004+01:00

Något annat som jag måste berätta är att Jason Mraz nu har tagit över sin egna Twitter och börjat skriva SJÄLV och Tricia Huffman (som har twittrat åt honom innan) har skaffat en egen.

Vad kan vi förvänta oss av detta?

Jag känner på mig att det kommer bli betydligt färre tweets men ändå roligt.

Det är ingen teknik-nörd jag berättar om precis.

I think I like it.

En sång för alla dom...

2009-11-29T22:14:00.005+01:00

Detta är en En sång för alla dom som tycker att man bör blogga varje dag. Jag är inte en av dem.

Enligt mig har jag helt enkelt inte haft något att blogga om. Kanske är det lika bra att jag skippar drömmen (som jag aldrig hade) om att bli den nya Drottningen inom blogg-världen då, om jag inte "ser" vad man kan blogga om.

Trots detta tar jag nu tag i den här underbara skiten och berättar om min klädes-kris jag hade igår.

Jag skulle till Caroline med Hannah och Sofia och alla mina byxor var i tvätten. Vad gör man då? Jo, man frågar sin snälla far om han har några.

Resultatet:

Funkar toppen istället för mjukisbyxor!

Kvällen var förövrigt riktigt NAJS.

Så, då var detta berättat. Vad mer?

Mamma, jag och Niklas har bakat lussekatter. Det är väl en ganska stor nyhet? I alla fall om man skriver att vi alla heter Hovnert i efternamn. I denna familj bakar vi ungefär en gång per år, nämligen när vi rör ihop degen till lussekatter och pepparkakor. (Om inte jag eller Niklas blir sötsugna och tar saken i egna händer, dvs. 700 dagar om året.)

"I'm not a babysitter, I'm a performer."

2009-11-24T21:04:00.017+01:00

Madonna och Britney Spears bland många andra tjejer har gjort det så vad är det som gör Adam Lamberts gay-kyss så speciell från alla andra? Ingenting.

Det var i söndags på American Music Awards Lambert för första gången framförde sin allra första singeln med sitt spillrans nya band.

Under numret som var det sista på hela galan så blev killen, enligt många, lite för exalterad. Han kysste sin bandmate och tjohoj så vaknade världen och blev som galna.

"I do think there's a slight double standard. We've seen female pop performers doing extremely sexual routines for years and all of the sudden a guy does it and it's crazy." sa han i en intervju med Ryan Seacrest.

Nu har till och med Good Morning America ställt in hans framträdande som skulle vara imorgon.

Är det inte helt fel? Snälla, ta bort denna jävla homofobi.

Förövrigt är jag ganska besviken på hans sånginsats. Det lät några gånger som att han inte hörde kören (playback) utan istället fokuserade lite för mycket på koreografin.

Men han är ändå en av världens bästa sångare. Så det så.

Inspiration from Nowhere

2009-11-24T17:21:00.008+01:00

Studiedagar sitter alltid lika fint, speciellt när man har två på raken och speciellt när man tänkte plugga stenhårt men istället fastnade framför datorn och i inredningsfantasier istället.

Runt lunch vaknade jag av en idé. Det har aldrig hänt mig förut

Jag vaknade av att jag tänkte "Jag måste göra det. Jag måste göra det NU".

Jag tänkte att det vore helt sjukt snyggt att ha en LP-skiva inramad i en vit, 2 cm bred, vit ram med 2,5 cm passportal.

Som det ser ut nu så har jag redan två LP-fodral (Absolute Music 7 &8) stående på min hylla men om man tar dem, ramar in dem och gör något som liknar detta? (jag kunde inte hitta AM 7 på google)

(Det är pinsamt att studera Grafisk Kommunikation och sedan jobba i Paint.)

När jag håller på tänkte jag också göra en LP-skål som jag har velat ha ett bra tag.

Det är bra att ha en föredetta DJ som pappa!

Gransnäs Episode 7 - waaay too many pics.

2009-11-23T19:41:00.013+01:00

Igår kom jag hem från en helg på Gransnäs, stället som alltid ger en dos av en galen glädje.

Trots det var det inte riktigt min helg då jag hade nageltrång, glömde lakan, sovtröja och tandborste (min packningslista fungerade inte helt), och tog sönder min iPhone och hittade mitt blockerade kontokort.

Bortsett från det var det lika grymt som vanligt. "Fri" tillgång till kakor, glass, ingredienser till chokladsås klockan ett på natten är alltid lika uppskattat!

Chokladsås

välkänt plåster

min 100m långa väg till "jobbet"

åh vad jag hade saknat detta

Alla vet att Cornelia älskar disk

Musiktävling

Alla vet att jag älskar suddiga foton.

Meddelande till de nya konfirmanderna. (Man får fri tillgång till kakförrådet.)

Något lite småroligt

2009-11-20T14:35:00.001+01:00

Det har hänt något i mitt liv. Något ganska stort.
Jag pratar inte om något nytt hus, inte heller någon ny pojkvän eller nytt träd. Jag pratar om att Ellen Degeneres följer Mig på Twitter!! Det är ganska stort och lite småroligt. (att jag bara är en av drygt nio tusen är en annan sak). Vi är ganska tajta nu.

Pussidussluss!

"Jobba-som-köxare-med-en-underbar-sömnbrist"-helg väntar!

2009-11-20T09:39:00.005+01:00

Idag styr vi ståget mot den välkända skogen och backarna i Småland. Det är en återträff på Gransnäs som väntar och ja' ä inte bitter.
Förmodligen kommer jag hem med en liten fin påbyggnad på min kära sömnbrist.

Så.. Vad packar man inför en dunderbra "jobba-som-köxare-med-en-underbar-sömnbrist"-helg?
Det bör jag ju veta efter sex gånger men jag satsar på gummistövlar, tandborste, tvål och shampo. Härligt!

Pusshuxflux
-SoHo

superduperhuper

2009-11-19T08:24:00.003+01:00

Jag är pigg. Så galet pigg!

Med TRE timmars sömn hos Lovisa med underbara tjejer sitter jag nu här och förbereder mig nu för att skriva en djup engelsk recension av en film med människodödande hajar.

Det är lika lockande som det låter.

Huvudvärk vs Panodil

2009-11-16T11:47:00.003+01:00

Sitter här i skolan och umgås med min nya vän Huvudvärken. Vi ses dagligen nu för tiden och det är något jag inte alltid uppskattar.
Jag vet att det kan låta grovt men jag funderar faktiskt på att döda honom med en Panodil.

Avundsjukan slår till i influensatider. Part 2

2009-11-15T17:08:00.002+01:00

Nu har typ hela världen förutom jag sett filmen jag bokade x antal biljetter till.

Känns sådär.

Istället sitter jag och ryser till detta

Jag. Måste. Se. Filmen. Nu!

Adam. Är. Bäst.

Avundsjukan slår till i influensatider. Part 1

2009-11-15T16:50:00.003+01:00

Jag har fått typ 45% av all min musik från min syster. Däribland Sveriges bästa band, Fibes, Oh Fibes! De killarna kan det där med att skriva den fetaste pepp-musiken.

I fredags var min syster på deras konsert för andra gången. När jag var som mest lagom avundsjuk fick jag reda på att de mitt i "Love Child"-framträdandet hade frågat om det fanns någon Johanna som bröt foten efter konserten i Malmö i publiken. Ja, det var min syster. De frågade om foten hade blivit något bättre och lite annat smått och gott.

Efter konserten skrev de även liten hälsning på FaceBook. "Johanna, imponerande att du svängde på ett ben!"

Nu är jag sååååhääääär avundsjuk! och jag vet att du njuter av det Johanna

Aja... Jag ska i alla fall se MIKA i Stockholm 2010.

Ny blogg med en gammal touch

2009-11-14T20:22:00.004+01:00

Som ni som har råkat titta förbi här förut kanske ser har jag en ny outfit och nytt namn på min blogg. Det får idag betyda att jag har en helt NY blogg.

Att jag har kvar alla de gamla inläggen får ignoreras om ni känner för det. De är ju bara... gamla.

Gammalt kan å andra sidan vara bra ibland.

Igår var min far och jag ensamma hemma och lagade mat till ljudet av min Spotify-spellista.

Förutom att det var lite komiskt att pappa var tvungen att avbryta matlagningen för att digga till "I gotta feeling" när den kom på, så pratade vi om all annan musik.

Är den bästa musiken redan gjord? I dunno.

Jag försökte göra ett snyggt byte mellan två ämnen, från ny blogg till gammal musik, men jag tror att jag misslyckades.

Jag tänkte gå vidare med att säga att jag mest lyssnar på äldre musik men så är det ju faktiskt inte. Jag lyssnar på allt.

Som sagt vet jag faktiskt inte om den bästa musiken redan är gjort. Förmodligen är den det.

Först till kvarn som man brukar säga (till de fetaste melodierna alltså).

Nu vet jag inte alls vad jag ska skriva.

Jag känner på mig att detta kommer bli en ruskigt bra blogg. En blogg helt utan kontroll och fantasi. Värt att följa? Vem vet...

Tack o hej, leverpastej!

Awesome.

2009-09-07T21:16:00.004+02:00

Wuuups, det blev visst inget inlägg om resten av sommaren.

Vi struntar i det, och vi struntar i att gå närmare på händelser som Gransnäs och Kreta. Det är ju faktiskt typ två månader sen.

I stället tänkte jag titta in här för att berätta att min gymnasiestart var grym, att min klass är grym och mina lärare för det mesta är grymma.

Mp1a är det som gäller. Mediaklassen på InfoKompGymnasiet i Linköping. Fint!

Nollning och allt där runtomkring har varit skoj.

Jag menar, bada i filbyterfontänen med superman-kläder gör man ju inte varje dag.

Så ja, i stora drag har dessa tre veckor varit grymma.

Vi får se när jag tittar förbi nästa gång.

Tack o hej, leverpastej!

Hooome sweet home!

2009-08-05T20:40:00.002+02:00

Nu är jag hemma, vilket betyder inom östergötlands area.

Vad jag har lärt mig inom geografi på sommarlovet '09:

Östergötland=slätter.
Småland=backar upp och backar ner plus en del skog.
Hälsingland=skog och dåliga vägar.
Grekland=hooot

Det var en liten öppning av denna bloggposten.

-Bloggposten som kommer innehålla delar av allt jag gjorde under mina tre veckor på Gransnäs.

Under de timmarna då jag faktiskt jobbade så städade jag bland annat FEMTON toaletter på en dag, städat i ett antal hus per dag och diskat efter 120 personer, allt till ljudet av Hits for Kids 4.

Jag kan nästan garantera att alla tolv köxare kan texten till låtar som "Bring It All Back Again."

Jag vet inte hur det kom sig, men jag antar att de som fixade med musiken inte hittade någon bättre skiva till att börja med. När det hade gått en vecka eller så började den första: snälla kan vi inte byta skiva??"

NoNo! det skulle förstöra hela grejen!

Så, där stod vi med den texten i huvudet och funderade på vad vi kunde uppträda med på talangjakten.

Vi gjorde allt för att inte chocka publiken (konfirmanderna) och körde samma gamla låt som jag mimade till framför spegeln som liten; Bring It All Back Again. Dock med en annan koreografi.

Videon kanske kommer. Kanske.

När vi inte jobbade, vilket var med än 50% av tiden så gjorde vi allt möjligt. Vissa dagar fokuserade jag på mitt rockrings-rekord.

Första dagen så sa vi alla vad vårt mål var under de kommande tre veckorna. Det kunde vara saker som att skära en sallad på två minuter eller något sånt'. Jag sa att jag skulle rocka rockring i 10 minuter och därmed slå mitt rekord.

Det klarade jag. Minst sagt.

När jag kom över den gränsen blev jag sjukt lycklig och fortsatte, och fortsatte och fortsatte.

Mitt rekord efter det är FEMTIOFYRA minuter och 45 sekunder!!! Vid det läget var jag inte så värst lycklig, bara sjukt chockad. Det rekordet kommer jag aldrig försöka slå.

Väldigt sjukt. Väldigt orimligt. Väldigt oklokt.

Det får räcka för ikväll. Mer kommer nog. Jag har ju faktiskt tre händelserika veckor i nacken ;)

tack och hej, leverpastej!

Nästa station: Smålands skogar!

2009-07-12T16:38:00.002+02:00

jag vet att jag har varit en usel bloggare, återigen.

Ännu värre kommer det blir. Nu åker jag nämligen till Gransnäs.

Köxarjobbet väntar på mig och ett helt gäng andra sköna människor.

Som jag har längtat efter denna dagen!

Ses om tre veckor!

Tack o hej, leverpastej!

on love, in sadness

2009-06-23T00:13:00.006+02:00

Klockan är nu 00:13 och Jason Mraz är 32 år och 13 minuter gammal.

Jag är vaken för en enda sak: leta biljetter.

Kommer ni ihåg när jag för någon månad sedan skrev att jag skulle få sjunga med Mraz och några tusen andra för tredje gången?

Den dagen skulle ta plats på Jason's födelsedag. Med andra ord; Idag.

Tåget dit har inte riktigt gått på någon rak, oljad räls. det har faktiskt inte kommit ända fram än.

Frågan är om det kommer göra det överhuvudtaget.

Hotell och tågbiljetter löste jag lätt. Jag ringde runt och gjorde en liten undersökning och fann det perfekta hotellet.

Det enda som saknades var smart nog konsertbiljetterna.

Vad hände med dom?

Dom bara försvann.

Helt plötsligt stod det "väntelista" istället för "köp" på säljarsidan.

Med blod, svett och tusentals tårar gick jag igenom varenda litet dammkorn på Internet för att hitta andrahandsbiljetter.

Jag stötte på många säljare och fick svaret "redan sålt" av alla.

Exklusive en man.

Han svarade på min annons jag lagt upp på Blocket.se och sa att han och hans tjej inte kunde gå...

Vi mailade fram och tillbaka och kom fram till punkten där vi skulle betala betalsätt.

Där sket det sig.

Tur att jag har en pappa som är bankman!

Om inte hann hade funnits hade jag vid detta läget varit blåst på 1000 kr eller vad det var.

Så, med andra ord så blev det ingen affär där heller.

Efter detta insåg mamma verkligen hur ledsen jag var och sa det mest oväntade jag någonsin hört. Hon sa:

Skicka mail till honom själv. Skicka mailade till Jason Mraz. Du måste ta alla chanser!

jag småskrattade och frågade hur i helvete det skulle gå till. Jag kommer ju aldrig komma fram!

Menmen, hon har rätt tänkte jag, jag måste ta alla chanser.

Jag skrev tappert ihop ett mail. Inte till Mraz själv, utan till hans manager, Bill Silva.

Det blev faktiskt ett ruskigt bra mail som jag skickade och skickade och skickade. Hela tiden utan svar.

Efter att det hade gått några veckor läste jag på RKOP (right kind of phrase - jason mraz's forum) att den e-mail adressen har varit nere för tre veckor.

Kan man ha mer oflyt?

För att sammanfatta hela historien (som i sin helhet skulle kunna bli en bok) så kan jag säga er att jag inte har fått tag på några biljetter till Jason Mraz's konsert på Falconer Salen i Köpenhamn den 23 juni 2009 än.

Så, här står jag med köpta tågbiljetter och ett nyss avbokat hotellrum och inte riktigt vet vart jag ska ta vägen.

Ska jag åka dit i alla fall, och bara hänga i Köpenhamn lite och med det bli ännu mer påmind om vilken jävla otur jag har haft med allting?

Nej, jag ska kolla runt på Internet en sista gång. Finns det inga biljetter så ska jag gråta mig själv till sömns.

Alla glada saker som att jag precis har kommit hem från Grekland och att jag har slutat nian har blivit nerdränkta i sorg.

så trist. så trist.

Enjoy,

Sofia Hovnert

Rapport fran Kreta!

2009-06-18T22:12:00.003+02:00

Jag ar rod och fjallar, men ja a inte bitter
Vadret kan inte bli battre och jag sitter pa ett internetcafe med min far, bror och 2/4 av familjen Wickbom.
Snart ska jag tillbaka till hotellet och sova. klockan ar ju trots allt halv tolv har.

By the way, jag blev utbjuden av en 24aring pa hotellet forut. Han va sliskig och ful. Jag sa nej.

Usch, jag ar alldeles for van vid twitter. Kort & Gott, det ar vad jag haller mig till.
Utforligare historier kommer nar jag ar tillbaka i kylan.

tack o hej, leverpastej!

i'm on my way

2009-06-13T09:01:00.001+02:00

Nu har jag slutat nian och om en minut åker jag till Malmö för att ta flyget till KRETA! hejdå!

Ni skämtar med mig?!

2009-06-06T22:19:00.005+02:00

Ett stort skämt:

Jag är en tjej som vill jobba med Information/journalistik/Marknadsföring i framtiden.

Jag är också en sjuk USA-t.ö.n.t!

Så.. Vart fan ligger problemet?

Jo, det ska jag berätta.

Jag är bara en liten pys som ska börja gymnasiet i höst. INTE en student som letar kurser i USA.

Med andra ord, Drömmen med stort D kom i ett brev på posten aningen för tidigt.

Det var min syster som hade fått reklam om kurser där man får praktisera en termin på företag som MTV och CNN... inte jag.

D'OH!

Här är ett annat skämt:

Kronprinsessan Victoria i Skänninge på Sveriges Nationaldag!

Inte illa! Det var smockat med folk, förmodligen fler än vad det var på Skansen.

I lilla Skänninge? Konstigt.

Och By the way, den svenska sommaren är här:

Toalettpapper dödar!!

2009-06-03T22:20:00.003+02:00

För råd om hur du kan använda mindre toalettpapper och tack vare det spara på miljön; TRYCK HÄR!

Man kan inte låta bli att skratta. eller är det bara jag?

Från Bjärred till Hollywood.

2009-06-03T21:27:00.006+02:00

Jag bör antingen sova eller plugga nu. Imorgon ska jag nämligen äntligen få bevisa vad jag går för i Kemi.

Istället skriver jag detta, ett inlägg som jag bör ha skrivit för två veckor sedan.

Den tiden hände det mycket.

Jag hann både att stalka mig igenom American Idol-finalen (som gick helt fel) och ta emot jökarna från Bjärred tillsammans med Cornelia.

(Cornelia, Henrik & Benjamin.)

Bjärred-besöket (Henrik & Benjamin) var som väntat galet skoj!

Vi bodde i vår koja i Linköping torsdag till söndag och hann både med att leta kostymer, gå på bio, ta emot fler folk (August, Oskar & Albin) och allt annat som inte heter sova.

Mycket, mycket trevligt! :D

Den andra höjdpunkten den veckan va som sagt American Idol.

HoyHoyHoy! Svenska Idol har mycket att lära! (citat från systeryster)

Det var grymt från början till slut.

Tänk dig att du heter Adam Lambert. Du är en helt gaaalet bra artist men har inte blivit upptäckt innan. Nu står du inför 30 MILJONER tittare och spelar med QUEEN och KISS!

(obsavera att jag pratarom han som börjar sjunga vid 0:17. med svart hår)

-Då är man en vinnare, trots att det sitter en liten tjej från Vadstena och sörjer för att du inte vann(???)

(duett-killen vann)

Btw, efter det framträdandet fick Adam erbjudande om att bli sångare i Queen. NOT BAD!

Att komma från "ingenstans" och efter några månader få vara med om detta?

-Ja tack, gärna!

HAHAHAH

2009-05-18T21:20:00.003+02:00

Detta tyckte jag var lite roligt. Det är iofs ganska längesen jag läste det, men ville lägga upp det här i vilket fall.

Tricia rapporterar:

Det roliga ligger i att den första frågan jag skulle fråga Mr. Mraz när jag träffar honom var precis det. Vilken hans ringsignal var. Det är sån't onödigt strunt jag är intresserad av. weird...

Men nu då... vad ska jag fråga nu?

tragiskt.

366 dgr och en ½ h.

2009-05-15T21:24:00.002+02:00

Ett trehundrasextiosex dagar och en halvtimme gammalt minne.

Den 15 maj 2008 runt klockan 20.45. Live i Kungsträdgården, Sthlm.

Coolaste och mest udda jobbet!

2009-05-03T20:52:00.004+02:00

Jag kom just på vem jag skulle vilja vara om jag inte skulle vara... mig själv.

Jag skulle vilja vara Tricia Huffman, Jason Mraz's "Joyologist".

Hon är med på Mraz's turné och är ständigt vid hans sida och ser till så att han och resten av bandet mår kanon och fortsätter att tänka posetivt.

Med andra ord; Hon lagar superdupernyttig mat, kör yoga med en av världens mest hyllade sångare/låtskrivare (och kanske några fler i "the crew"), Twittrar åt honom, lite annat smått & gott, och det viktigaste: sprider posetiv energi.

Har inte hon det coolaste jobbet på jorden?

http://matadorgoods.com/whats-in-your-backpack-jason-mraz-joyologist/

Från Twitter:

Ja, Hon skulle jag vilja vara!

Dannebrogen badar!

2009-05-03T16:59:00.003+02:00

Nu har vi börjat fylla poolen, vilket betyder att tävlingen om vem som badar först har börjat, men den var över lika snabbt. Jag vann. Jag var oslagbar.

Det hann bli sisådär 50 cm djupt, i det ena hörnet innan jag hoppade i.

Jag gjorde det iofs bara för tävlingens skull (den tävlingen som egentligen ingen vet om förutom jag), om man nu kallar det bada när man har shorts och t-shirt på sig som aldrig blev blöta.
Anyway, det var kallt, det var ruskigt kallt. Men vad gör man inte för en tävling och en bra bild, som blev halvtaskig.

Jag har också varit på golfbanan en hel del den senaste tiden, men mest för att fota och bära snygga kläder.

Jag har nämligen funderar på om man ska ge upp sen golfkarriär om man har tränat på i 10 år men inte kommit framåt...

Något annat jag har ägnat mig åt i vårsolen är att förvandlas till Dannebrogen och städa min garderob.

Väldigt välbehövligt. Se vad jag fann:

En t-shirt som jag fick av min gudmor efter att hon hade varit i San Francisco något år.. DEN kommer aldrig hamna i kasta-högen.

En snorkel från Egypten julen '05.

Kollar man noga så kan man se lite rester efter Röda Havet. Jag har nämligen aldrig använt den sen dess.

Mycket spännande för en arkeolog

Tack för mig, hej!

...så vi sparar det till nästa tisdag.

2009-04-28T17:37:00.004+02:00

The time you enjoy wasting is not wasted time. - Bertrand Russell

Smarta ord från en gammal filosof från Storbritannien...
Det passar faktiskt ganska bra in på min fritid, den tiden som det finns alldeles för mycket av.
Men idag var jag faktiskt påväg att åka till trampolinträningen, trots att jag inte får för sjukgymnasten.
Jag börjar få sjuk abstinens. Jag känner att jag bara måste dit och kolla läget, men det kommer bara sluta med att jag hoppar ihjäl mig, så vi sparar det till nästa tisdag.
Nu ska jag istället cykla 5 km. Yippie!
Superduperpeppa sofia är inte framme idag...

TREDJE gången.

2009-04-27T20:51:00.004+02:00

Nu är det snart bokat och klart.
Den 23 juni ska jag, för tredje gången stå med tusentals människor och skrika till låtar som I'm Yours och the Remedy.
Inte nog med det, detta datumet råkar vara mraz's FÖDELSEDAG!
Jajamän! Den 23 juni alltså, då åker jag och goa & glada Frida till Köpenhamn för att se Jason Mraz.
Så, gör er redo för ett foto på mig som tappert försöker förklara för ett gäng danskar att det gäller att sjunga Happy Birthday när mannen själv slutligen kommer ut på scenen.
(det är sjukt vilken fantasi man kan ha när man sover)

Jag är så glad, så glad.

ännu en hatar-att-älska-relation...

2009-04-27T20:13:00.004+02:00

Twitter=sofia hovnert.

Yes, så är det. för vad kan vara bättre tidsfördriv för en "kändisfascinerad tönt" än twitter?
Ingenting. Det är så kul att läsa vad kända människor får ihop på mindre än 140 bokstäver... på något vis.
k.o.n.s.t.i.g.t. jag vet.
Här håller jag hus med mina väldigt få tweeds.
http://twitter.com/insoho
Är mitt användarnamn inte väldigt, väldigt fiffigt?
INgrid SOfia HOvnert.
Så smart. Jag är så stolt.
Jag hade tänkt att bli den nya Ashton Kutcher på twitter, med typ 1,459,710 followers. Bra mål? Nej.

MIKATIME!

2009-04-11T21:26:00.007+02:00

...och tjohej så föll Sofia pladask för en till singer/songwriter!
MIKA!

Men hon sviker inte tönten Jason Mraz i första taget!

(Klicka för större!)

Orsaker till att älska Mika: Vad jag vet än så länge...

Rolig!
Galen!
Smart!
Otippad!
SNYGG!
Pratar flytande franska, och lite svenska!!!
(otrolig) Musiker! (bara en sådan sak!)

Orsaker till att älska Jason Mraz:

Världens Grymmaste Tönt!
Rolig!
Konstig!
Smart!
jordnära!
Bloggare!
Otrolig musiker!
Nyttigfreak!
(raka av skägget o sätt på en mössa så blir han) Snygg!
Spontan!
"Fotograf"
och så är han alla åldrar mellan 17 och 35 samtidigt!

...det var som att skala av potatisskalet på dessa filurer. Med andra ord så finns det galet mycket mer!...

Och vid sidan av det: Jag har ont i halsen!

Tack o hej!

Den nyttiga vägen till förkylning!

2009-04-09T22:57:00.005+02:00

För några dagar sen hade jag en "ta-hand-om-dig-själv-dag".
Resultatet blev sämre.
Såhär såg min väl uttänkta planering för dagen ut:
Fint väder!

Äta lite frukost.
Äta äpple på trappen
Sola
Sola med ansiktsmask
Promenad
Sola
Styrkeprogram ute
Härligt nyttig lunch i from av scrambled eggs
Sola
Promenad med äpple!
Sola
Styrkeprogram/hopprep
Sola
Sola
Äppletime
Sola...
Och så viidare....

Ja, ni ser. Vilken toppendag det skulle kunna vara, inte sant? Till 70% blev det så också, men de andra 30% skar sig när pappa sa att han behövde hjälp. Så klart... Några gamla skidor ska läggas upp på blocket och viiipps så ploppar en idé upp i fars huvud. "Sofia har en bra kamera! Hon får fota alla 245156245 dammiga par skidor. Det blir bra!"

Fine! Det kan jag absolut göra, det är kul! Problemet ligger bara i att det alltid finns en oskriven fortsättning på pappas idéer. Något i stil med "... då när hon ändå har burit ut alla 245156245 dammiga par skidor ut ur garaget så kan hon ju bära alla 245156245 dammiga par till magasinet, där vi någon gång (inom de nästkommande 2000 åren) kan göra att fräckt "museum" av alla 245156245 dammiga par skidor. NICE! Tack för uppdraget Far! Jag tar genast på mig min "Alltjänst-overall".

"Bra Sofia! Då kan du väl sopa ihop alla löv i poolen (så att de kan blåsa omkring på nytt) samtidigt, när du ändå är igång?" Absolut pappa! Ge mig min iPod så att jag kan sätta på Elton John's "I'm Still Standing" och dansa som att ingen ser, samtidigt. DÅ kan det bli kul!

Dagen i sin helhet gav mig en liten gnutta solbränna i ansiktet, fräknar, damm, skit och förkylning (tack vare "det kalla i det varma", surfarskjorts och linne räckte inte).

Enjoy! -SH

The Art of Shabba-Doo?

2009-03-31T19:06:00.004+02:00

Jag funderar på att byta namn på bloggen.
Vad sägs om The Art of Shabba-Doo?
Eller nej, kanske inte?

http://www.theartofshabbadoo.blogspot.com/

Det ser mest ut som en mängd konstigt placerade bokstäver. men det kanske är så man ska jobba?

Redo för plugg!?

2009-03-31T18:21:00.003+02:00

Jag pluggar, jag pluggar, jag pluggar biologi.
Det bör vara intressant att läsa om arvet och DNA, jag vet, men nej. Inte idag.

Andra saker jag bör plugga:

Matte
SO/konsumentkunskap- Våra Matvanor vs Miljön
Engelska- jag vet inte vad, men youtube är mitt läromedel.
Fysik??
Musik- piano, gitarr, eller något...
Att inte sitta vid datorn-kunskap
Äta nyttigt-motivation.

Jag gillar inte ordet plugga....

Tack o hej, leverpastej!

Reklamdag för Earth Hour. nästan

2009-03-28T22:34:00.004+01:00

Gårdagen var en spännande jag.
Skolan var uthyrd så vi fick vara med om lite reklam. Då snackar jag inte om typiska långdragna amerikanska reklamer som är uppåt 5 minuter. Nej nej, detta varade en hel dag och det var Taize reklamen handlade om (som Vadstena-bo får man vara med om mycket intressanta event).
Det började med morgonbön i Klosterkyrkan. Jag som jämför allt med Gransnäs tyckte inte att det var alls märkvärdigt.
Sedan var det dags för mig att vara mig själv i typ 1½ h. Det var inte riktigt samma hjärnaktivitet då som på en mattelektion.
Vi var en grupp på ca 16 personer som satt och pratade om hur uppväxten påverkar en själv som person. En helt okej kurs!
På eftermiddagen blev det dags för meditation. Jag har alltid funderat över hur tusan man kan sitta i tjugo minuter och inte tänka på ett smack. Bevisligen funkar det, eller ja, nästan i alla fall...
Det var den "reklamdagen". Jag slutade vid tre och kom hem som en helt slut sengångare. Yes, det VAR en jobbig dag. Mycket!

För ungefär en timme sen var det Earth Hour. Jag var på! Min familj var typ på! (med min hjälp).
Efter en halvtimme satt vi äntligen ner och spelade Monopol. Vilken familjestämning! Kan ni tänka er? Eller ja, innan pappa drog sig ur när han insåg att han skulle förlora i alla fall...

Good Job, Get 'em up way high, Gimmie Gimmie that High Five...

2009-03-19T19:09:00.010+01:00

"...Good God, Bring 'em back again Gimme Gimme that High Ten!
You're the best definition of good intention..." (the Dynamo of Volition)

Det var en bra start på ett inlägg. Jag är bra. Min kamera är GRYM!

Det kanske inte är alla som har hört, men jag är galet kär i fisheye-linser (vidvinkel-linser) till kameror.
Förstår ni vad jag pratar om?

foto: jmraz

Jag har haft min kamera (Canon G9) i ungeför sju månader nu och under hela denna tiden har jag funderat och irriterat mig på en liten ynklig knapp som sitter på framsidan. Jag har trott att den inte gör någon nytta.
Samtidigt på denna jord så har jag gått och funderat över om jag egentligen bör köpa en riktig systemkamera, så att jag ska kan använda den efterlängtade fisheye-linsen.
Lyckligtvis så har jag inte slösat 10,000-15,000 kronor på det.
Ni förstår nog vad som har hänt...
Kameran åkte in på en lektion häromdagen, vilket betyder att jag satt och plockade lite med den. Jag tryckte lite på den mystiska knappen, saamtidigt som jag, av en ren slump vred lite på objektivet. VIIPPPSS! så lossnade en metallring som var till för att skydda de gänger (heter det så?) som man skruvar på t ex. en fisheye-lins, skuggningsmakapär eller liknande.
Jahaja... så dags nu, sju månader efter att jag bör ha läst instruktionsboken.
Typiskt mig, jag ska nog ta o ändra min åsikt om instruktionsböcker...
I alla fall, det har ju som sagt visat sig att jag kan sätta på den där förbaskat jääv.... bra linsen.
Nu ligger bara problemet i att det kostar pengar det med. Närmare bestämt runt 1500 kronor. Jaja... jag slipper ju köpa en systemkamera för 15000 kronor iaf. Tack till Canon!
Så, netonnet.se, Se upp, här kommer jag! Jag behöver ett stativ också. Har ni det?
Love it!

HejSvejs!

genvägen genom februari och halva mars

2009-03-16T14:32:00.011+01:00

Såja. Nu har ni fått tid nog att läsa mitt förra töntinlägg så nu kommer ett nytt, en månad senare.
Som ni kanske vet så har jag ett fullspäckat liv. Verkligen!
Livet som kändisfascinerad tönt är hårt.
Den första veckan som jag var borta från bloggen hade jag fullt upp med Grammy i alla former och tänka på att en inspelningsbar boxer är Prylen of the day! Grejen är nämligen den att jag inte orkade sitta uppe och kolla på den direktsända fantastiska galan från USA klockan 02.00-06.00.
Tur var det väl då att vi hade Prylen så att jag har kunnat kolla om och om igen när min idol presenterade den grymma generationskrocken: Stevie Wonder tillsammans med Jonas Brothers!

Yes, inga ord behövs.

(Samma vecka fick jag också reda på att jag fick MVG på nationella provet i svensk läsförståelse)

Andra veckan var det lov, vilket betyder massor aktiviteter med en skadad rygg för min del.
Det var allt från curling med FEM femtedelar av min familj plus lite andra delikatesser i form av familjen Wennman och Johannas vän.
Där kom det första "Ajjet" från ryggen.

(Det är lika svårt och roligt som det ser ut)

Nästa aktivitet var Tolvmannabacken i Kisa som inte var något speciellt. Det var jag, Carro, mor och far som kom hem rätt rejält besvikna. Där kom det andra "Ajjet"

Tredje ajjet kom när jag och Niklas hängde med familjen Wennman och körde bowling. Riktigt kul förövrigt!

Senare i veckan så körde vi badminton x2 och sen åkte jag in till Linköping och gick på stan' med Alex, Albin och Henrik. Trevligt!

Jag förstår om ni har tappat intresset redan, men jag jag är ännu bara på vecka tre.
Men, ni har tur för att den kommer jag inte ihåg så mycket ifrån. Det var nog en helt vanlig skolvecka med mängder av "inför nationella proven-saker".

Är vi inne på den förra veckan nu tro? Jag tror det, vi kör på det.

Jag snackar om en helt vanlig vecka fram till torsdag den 12:e. Då var det broder Niklas födelsedag. Som vanligt betyder det att jag har en tårta att dekorera. Konstigt hur det fungerar... Iaf så var det inte lika enkelt i år som alla andra år. Problemet ligger i att det var min kära mor (helt utan kreativitet) som hade köpt alla dekorationsprylar. Resultatet blev ojämnt antal konstigt godis och ett granatäpple. Hmmm... Ni ser själva hur det gick.

Här gav jag upp och skickade vidare problemet till pappa.

Han är duktig! Ni ser väl vilken fin rak linje som kiwibitarna ligger på? Underbart!

Helt plötsligt är vi nu framme i nutid när jag berättar om den senaste helgen då Annie kom hela vägen från Eksjö för att träffas. Det var trevligt! Vi träffade Niko och Cornelia bland annat. Tack för allt!

Månadens artist har varit Stevie Wonder. Jösses! Kolla också in Bob Schneider, Underbart!

Enjoy!

-Sofia, at home

Trollet Sture.

2009-02-06T23:54:00.007+01:00

Jag har ett troll i min hjärna. Han heter Sture.

Han säger till mig att jag jämt måste skriva lååånga inlägg och lägga ner myyycket tid på bloggen.

Det gör att jag får dåligt samvete.

Om man kollar på t ex. Alex och Calle Schulmans bloggar så består dom mest av inlägg som inte är mer än en halv a4-sida. Kanske är det så man ska göra och inte skriva långa som inte läsare orkar läsa.

Kanske, kanske inte.

Den blogg jag läser nu hittade jag nu i veckan och råkar faktiskt vara (jasons) från åren 2002-2006.

Riktigt kul att läsa, då får man liksom reda på storyn bakom personen, innan i'm yours blev en nationalsång.

Okej, en annan person är det inte, han har samma humor då som nu, men det är en person som kämpade med att sluta röka och pratade om Tristan Prettyman när han inte kände henne (hon blev sedan hans flickvän för de nästkommande fyra åren).

Jag har också fått höra om hans tandtråds-vanor, att han kallades Bozz när han gick den korta stunden i college (han vet inte varför) och väldigt mycket annat väldigt, väldigt onödigt strunt.

Som sagt, denna blogg varade ju i tre år så jag har lite att ta igen.

Nu ska jag läsa "Toca's TRIP to Amsterdam".

Jag har hunnit läsa början och det låter lovande. Hör här:

Toca's trip to Amsterdam.

A short story by jasonmraz

"Once upon a yesterday there traveled a large, freakie man from san diego with his pet garden gnome. Far and wide they wandered sipping coffee and staring fiercely into innocent faces from behind a single pair of sunglasses, willing to try whatever the world was willing to offer them. On this yesterday, the san diegan freakie we call, Toca, was invited out to wander with the netherlanders, in their raucous city by the sea, Amsterdam..."

På bilden är alltså Toca (som är jasons sidekick och djembespelare.)och hans Gnomie i Fryshuset i Stockholm, september '08.

Tack o hej, leverpastej!

Usel bloggare.

2009-02-04T17:06:00.004+01:00

Yes, jag är en usel bloggare.
En bloggare om helt tappat fantasin.
En bloggare som bara bryr sig om andra bloggar.
En bloggare som ändå älskar att skriva.
men om vad???

Trots det så tar jag mig nu i kragen och skriver ett urtråkigt inlägg. Känn på den!
Det känns som att det inte har hänt så mycket den sista tiden, men när jag tänker tillbaka så har jag ju faktiskt bland annat varit i Romme och åkt skidor med skolan. Det är inte varje dag man gör det.
Det var en helt underbar svinkall dag. Solsken den mesta tiden på dagen då det var minus 10 grader.
Här är en bild som föreställer ett Vadstena-gäng som gör en av de bästa sakerna man kan göra

Ja, att åka skidor ligger någonstans i toppen på "det-bästa-man-kan-göra"-listan

Såklart så kan jag inte leva med tanken att jag inte ska åka skidor förens nästa vinter. Men nu har det visat sig att Niklas inte vill åka till Sälen på sportlovet, och mamma vill inte åka utan honom. Med andra ord så kommer mitt sportlov likna något i stilen; StädStädStäd.
Härligt, härligt!

Nu är det onsdag på den veckan som jag jag hoppas på ska bli den FÖRSTA hela veckan för min del efter jullovet.
Det låter hel-knasigt, jag vet, men med en veckas influensa, en halvdag på InfoKomp (som förövrigt var bra), studiedag och frilufsdag så blir det helt plötsligt liiite rimligt.
Igår hade vi det första nationella provet. Svensk läsförståelse var det då som gällde. Hur det gick är en ruskigt bra fråga, det vågar jag inte säga.
Jag hade också min andra musiklektion och det gick hyfsat smärtfritt. Läraren sa att det inte såg ut som att jag hade problem med pianot PLUS att jag nästan lärde mig att spela"the rose". DET blev jag glad för, för det inte inte alls dåligt för att vara jag.
Tiden då det blir dags för gitarr oroar jag mig något ordentligt för.
Som det ser ut nu så verkar det inte bli någon framtid för mig inom musik.
Men vad tusan ska jag bli? sista ansökningsdag till gymnasiet är den 15:e februari.
hmmm... jag tror det blir InfoKomp som etta och katedral som tvåa. Hur låter det?

Stay sharp and alert!
-hovnert

(ignorera: jag har fått reda på att Jason har kusiner i min ålder. Mmmmums! Mitt nästa resemål får bli Mechanicsville..... jag vet vilken skola dom går på. moahahah.)
+(Det lät inte bra! Det var ett skämt. Jag ville bara säga det.)
+(OJ!)

Frisk som en fisk, lyysande Stickan!

2009-01-22T21:18:00.007+01:00

Så, då har jag äntligen genomlidit en veckas influensa Det var en vecka som kan förkortas med ett enda ord; soffpotatis.
Soffan och jag, vi har blivit riktigt bra vänner. Han står alltid där framför TV:n när jag behöver honom.
Maten däremot, den filuren har jag ignorerat. Runt två mackor och två glas fil per dag har varit tillräckligt.
Menmen, veckan med 39.3 i feber, sönderhostade revbensfästen, en kropp kallad Bly och pyjamas har jag äntligen tagit mig förbi.
Igår var min första dag i skolan. Jag överlevde den med en galen förkylning som lever kvar än idag.
På gårdagens kvällsschema stod Utvecklingssamtal och Öppet hus på InfoKomp gymnasiet. Båda delarna tog jag mig igenom med glans.
Varje år så har jag med mig en förälder utvecklingssamtalen, vilket betyder att det alltid är en kvar hemma som man inte hinner säga hej till innan frågan "Hur gick det?" kommer.
Mamma eller pappa (den som ställer frågan) får alltid svaret tillbaka "det gick bra.". Det är inte så konstigt, jag menar, allt vi pratar om den där halvtimmen är mina omdömen, och på dom står det ju exakt allting jag behöver veta (och redan vet). Alltså, inget att rapportera Dom har ju redan sett mina omdömen och betyg.

På tal om någonting helt annat.
Jag har insett att idén med att ha ett skrivhäfte brevid sängen är lysande.
Har man någon gång svårt att sova så beror det kanske på för många tankar i huvudet. Vad man gör då är att skriver t ex. riktigt usla rim, framtida blogginlägg eller varför inte hur man ska lägga upp ett otroligt rörigt och stort SO/Hemkunskaps-arbete.
Så ser i alla fall mitt underbara skrivhäfte ut.

Ett av de riktigt usla rimmen jag har rört ihop lyder:

Med hjälp av skidor kan jag landa på alla sidor.
Ont kan det göra, men här ska du få höra:
Med trampolinen i nacken studsade jag till backen.
Den våghalsade testaren slog den reagerande mästaren.
Med skidan på sidan låg jag där, med snö i nacken och ryggen i backen.
På tal om ryggen, här ska du få se vad myggen kan ge.
Myggen de rackarna, flyger med klackarna,
upp över bergen med de gyllene färgen
och ner för.....

Sen blev jag trötter om mina fötter och somnade.
En liten fråga som har dykt upp lyder: kan man korsa rim
T ex. som i meningen "På tal om ryggen, här ska du få se vad myggen kan ge"
Det låter lite halvtaskigt måste jag medge.

Som ni kanske fattade i mina små rim så ramlade jag återigen och slog min lilla rygg.
Jag tog en tur till Omberg helgen innan jag blev sjuk och förvärrade min trampolinskada.
Annars är det Toppen med Kroppen. Förkylning dör man inte av.

Hejsvejs!

På G!

2009-01-07T18:33:00.007+01:00

Jodå, Hurtiga Sofia är på G.
Idag har jag, som jag sa, varit ute. (Se det inte som att jag aldrig är ute, klart jag är det.)

Det blev en promenad på 3,5 km. som tog 1½ timma. Det ni! Det gör man inte på en idrottslektion, för då tar det en halvtimma.

Det är roligt att se hur en kamera kan dra ut på tiden så ordentligt.

Både bra och dåligt skulle jag säga; ingen motion, men otroligt mycket roligare och mer solljus!

Yes, på G alltså!

Här har vi ett smakprov från fotograferingen:

Mums, jag älskar min kamera!

Hejsvejs!

Min blogg!

2009-01-07T12:44:00.003+01:00

Min blogg är något att vara stolt över. Se och lär!

Idag händer det inget speciellt.

Det är ruskigt fint väder, så ska nog ta mig i kragen och lyfta ut mig en stund nu.

Det är tänkt att Hurtiga Sofia ska komma tillbaka de närmsta dagarna. Vad tror ni om det?

Gröt på morgonen, inget godis, promenad och läxläsning varje dag. YES!

Gymnasiet väntar!

Men först; en termin kvar på högstadiet, som börjar imorgon.

Cat Stevens, Bob Marley och Stevie Wonder till Rage Against the Machine

2009-01-06T16:01:00.003+01:00

Skrivit till vår klassblogg; http://klassniogh.blogg.se/

Om man frågar mig om min musiksmak så kan man nog bli... jag vet inte riktigt, förvirrad kanske.
Tar man en liten titt på spelningslistan i min iPod så kan man nämligen finna allt från Cat Stevens, Bob Marley och Stevie Wonder till Rage Against The Machine.
Hur RATM har kommit in där har jag frågat mig själv ganska många gånger, men faktum är att min idol tipsade om låten Take the power back (och då måste man ju bara höra den).
Första gången jag hörde den så stängde jag av den efter en eller två minuter.
På något vis så satte sig ändå låten sina spår i mitt huvud och jag blev tvungen att lyssna på den igen. Sedan dess gillar jag den mer än vad jag någonsin hade trott, ingen favorit, men helt klart godkänd.

Under mitt 15 åriga liv så har jag så klart haft mina Hits for kids-år med låtar som jag mimade till så hårt framför spegeln så att texterna sitter kvar än idag.
Jag har även haft mina Carola-år med uppvisningar för mamma och pappa.

Ordet favorit har jag nog aldrig riktigt förstått betydelsen av, framtill i år, när Djupa Sofia dök upp.
Mina favoriter har alltid varit det jag lyssnat mest på, just den veckan.
”Nu för tiden” så kan en favorit för mig inte vara en låt jag tröttnar på. Det ska hålla i årtionden.

När den andra halvan av våran klass kom tillbaka efter sin första musiklektion och sa ”Vi ska ha kommit på vilken våran favoritlåt är till nästa vecka” så fick jag lite panik.
Trots att det var en hel termin kvar till att jag skulle få den läxan så började jag grubbla väldigt mycket över det.
Det första jag tänkte på var att jag skulle kolla igenom Jason Mrazs bibliotek.
Sagt och gjort, men jag blev inte smartare för det. Jag kom väldigt snart fram till att min favoritartist/idol inte var samma sak som min favoritlåt.
Samtidigt som Djupa Sofia dök upp så insåg jag också att detta inte var rätt sätt att hitta ”favoriten” på. Man ska inte behöva traggla sig igenom långa låtlistor, det säger ju sig självt. Så, vad jag gjort var att sluta leta, och tur var väl det, för vipps så ploppade den upp i samband med ett otroligt fint minne.
Det jag pratar om är en låt som genom åren har samlat på sig en väldans många betydelser för mig.
Låten är med i Dirty Dancing och heter Time of my life.
När jag gick i lågstadiet så satt jag en halvmeter från vår VHS och tittade och spolade tillbaka, tittade och spolade tillbaka, och så vidare.

Så, här står jag idag, väl förberedd inför min första musiklektion.

Enjoy,
Soho
-in Hov, dreaming of the US

hejsvejs 2008!

2009-01-03T20:03:00.004+01:00

Ja, nu var det ett tag sedan sist, och en del har hänt, det vill jag lova.
Jag menar, att träffa Frida, Emelie, Cornelia och Mr. Stenmarck, samtidigt som jul och nyår har passerat i -17 grader är ingen "ingen big deal".
Till att börja med så var helgen innan jul en galet ruskigt trevlig helg.
På fredagen (som för övrigt inte var mindre än en skolavslutningsdag) så gjorde vi skumt julgodis och mycket andra tokiga grejer.
PLUS att sångaren i (inte mindre än) Arvingarna följde mig med blicken när jag, väldigt stressat, halvsprang från mors jobb på Feelgood till vår lägenhet på Hunnebergsgatan. Han stod själv på deras lastbil och gjorde ett avbrott i att plocka in någon ljudanläggning på Harrys. Cool som jag är så ignorerade jag hans "jag-är-känd,-du-ska-veta-vem-jag-är"-blick.
Tro det eller ej, men det var inte slutet på mitt kändisraggande än den helgen.
På lördagen så vandrade jag, Cornelia, Frida och Emelie runt på stan' och gick in i Galleria Gränden (jag kämpar på att inte säga "Leo") och råkade stöta på Sveriges hetaste man, nämligen Martin Stenmarck!
Min syster var oootroligt kär i denna man väldigt många år, men jag har aldrig tyckt att han var såå snygg, och tro mig, att stå så nära så att man ser varenda skäggstrå gör honom inte ett dugg fulare.
Man kan säga att jag, nu efter alla år, förstår alla medelåldersdamer som är tokiga i honom.
Som ni kanske kan förstå så köpte jag hans skiva, (olyckligtvis inte den nya för den var slut) och ställde mig i kön tillsammans med de andra för att få en liten autograf.
Kön minskade och minskade väldigt fort och helt plötsligt stod jag där först med mina kära väninnor bakom mig.

Han frågade: Ska det bli en julklapp?
Jag svarade lite halvskrattandes: Nae, jag tarn' själv :D (lite halvcoolt och med tonläget "jag-spelar-onervös"
Martin: Haha, det är rätt!
Sedan fortsatte konversationen:
M: Vad heter du?
J: Sofia
(han skriver So)
M: med F eller...?
J: Jajjamän!
(han skriver klart och granskar det i flera sekunder)
M: Det där var det konstiga f:et jag någonsin har gjort!
J: hehe, det är ingen fara.
M: Hmm... ett litet sträck där kanske... (så gör han det och vi alla halvskrattar lite)
J: Skulle vi kunna ta ett kort med oss fyra sen, tror du?
M: Ja, absolut. jag kan skriva klart detta så kan det torka sen undertiden.
J: Kanon!
(Emelies tur att få en skiva signerad)
M: ska det bli en julklapp?
E: Ja, till min mamma. (osäker på formulering)
M: Vad heter hon?
E: Bitte
J: Nu skojar du med mig! Det gör ju min med!
E: Va?
M: Ja, jag tänkte precis säga att det inte är varje dag man skriver det.

Sen fortsatte det lite så...

När vi väl skulle ta kortet sen så sträckte han på sig, på ett sånt' där manligt sätt och sa ironiskt: Jobbigt jobb man har!
Sedan ställde han sig över bordet och sa: Jag ser ut som en jävla gorilla!
En främmande tjej tog ett kort och sa: sådärja, nu fick jag med alla.
Vi alla: Tack och God Jul!
Martin: God Jul!
Och så gick vi iväg och kollade på kortet. Det första vi såg var att Frida inte var med. Vilken J*vla stil! Usch så sura vi blev!

I alla fall, resten av helgen så hade vi ett Martin-tema i min lägenhet.
På lördagskvällen så var vi 13 personer i den lilla ettan, varav sju sov över.
Varmt. Trångt. Mysigt.

Nästa höjdare på år 2008:s jullov blev så klart julafton.
Vi var 14 personer hemma hos oss. Varav de 5 Hovnertare, 3 Almtunare, 5 Ludvigssonare och en Australiensare
Om julklappsöppningen denna dag finns det inte mycket negativt att säga.
Jag fick bland annat en stereo som nästan är för stor för min hylla, Jasons fotobok -A thousand things (mums), Björn Gustafssons DVD -Ett livsverk och lite fler mumsiga saker.

På juldagen så åkte jag, mor, far och Niklas upp till Sälen för att åka skidor i en temperatur som rörde sig runt -17 grader. Kallt men kul!
2,5 av de sex dagar som vi var ute så åkte jag snowboard och det gick ruskigt bra för att vara mig. För att kunna ta sig ner för backen utan att ramla och dessutom svänga som man ska OCH köra om mamma, det är inte dåligt om man heter Sofia Hovnert!

Varesig om jag åkte skidor som jag har gjort i mer än tio år eller om jag åkte på min bräda, så dök en fras upp hela tiden i huvet, som Jason har sagt. Nämligen:

"If there's anything that god wants us to do, it's surf! Everything about it is just so right"

Om att surfa är snarlikt som att åka skidor eller snowboard så vet jag precis vad han snackar om och håller helt och hållet med!

Nyår tillbringade vi också i Sälen.
Vi beställde mat från Lammet & Grisen och åkte till Tandådalen för att fira in det nya året med bland annat Sara och Signes familjer.
Kallt. Mysigt. Trevligt.

HejSvejs!

Enjoy,
Sofia
-at home

sssnark!

2008-12-18T22:42:00.003+01:00

Jag har knappt sovit någonting den här veckan... det sätter sina spår.
Ska gå och lägga mig nu, men först måste jag säga att mitt efterlängtade jullov kommer med solsken till mig imorgon (solsken vet jag iofs inte). PLUS att jag tar och förflyttar mig till Linköping imorgon för att träffa Emelie, Frida och Cornelia! Sjuukt NAJS!
Då måste jag vara pigg, så hej då datorn och HEEJ sängen!

Ps. Betyg gör mig förvirrad, stressad, glad och väldigt konstig. Hmmm...

Han sov...

2008-12-13T19:01:00.009+01:00

Jag tror att det vore tjänstefel av mig att inte lägga upp ett helt sjukt fint uppträdande av en man i hatt i Oslo på Nobels Fredspriskonsert.

Det är från den här låten frasen There's no shame in being crazy kommer ifrån, vid 2.36. Min favorit!

Jag kan säga att jag fick en galen flashback-upplevelse.

Med denna låt som finalnummer på en konsert som man har längtat efter i åratal" så blir det sjukt svårt att hålla tillbaka tårarna.

På tal om finalnummer... Fredspriskonserten avslutades med Diana Ross som sjöng samtidigt som alla andra artister som hade varit med under konserten kom ut. Jag letade och letade, men ingen Jason fanns där.

Toca var svår att missa, likaså Robyn och alla andra som va där.

ALLA var där förutom min idol.

"I dagar" har jag funderat på vart tusan han höll hus. Det kändes som att han lika gärna skulle kunna vara på toan eller så. Man vet aldrig..
Iaf så skrev han i sin blogg igår att han missade slutet för att han sov.

Tyyypiskt!

Till lite nutida nyheter...

I hela mitt femtonåriga liv så har jag varit och kollat, eller varit med i Hovs Luciatåg, och något undantag i år blev det inte.

Det är så sjukt gulligt att se ett tiomanna-Luciatåg i åldern mellan 3-11.

I och för sig så satt jag nog mest och bläddrade igenom psalmboken.

Det är bara att konstatera... jag är inte samma person som jag var innan mina tre veckor på Gransnäs.

Jag är inte speciellt religiös av mig, men oj... jag kan ju till och med numret på min favoritsång i den där boken.

Och här har vi den amerikanska versionen, framförd av "the top 8" i American Idol 2008.

In Joy,
Sofia
- at home

Han klarar inte precis allt, den där Mraz!

2008-12-07T18:42:00.003+01:00

Nu bannemej har jag hittat det. Att sjunga Duffy's Mercy blev en utmaning!

Förövrigt så lever min rygg vidare, fortfarande med värmedyna vart jag än sitter, i stort sätt. Det har inte hänt så mycket annat idag. Jag fick stanna hemma samtidigt som mor och far åkte in till Lkpg, för att sitta still i bilen i 40 minuter utan värmedyna står inte på min önskelista!

På dagens meny stod en liten förenkling av oxfilé, hasselbackspotatis och rödvinssås. Med andra ord, en ostmacka och en lussekatt. Så går det när man är lite halvslö en dag när inte föräldrarna är hemma.

Hejsvejs!

Sofia sökes!

2008-12-05T21:27:00.004+01:00

Säg piip så tt jag kan hitta dig!

Trodde ni att jag skulle kunna lyssna på Rage Aginst the Machine? haha, nope!
Det är så långt ifrån min musiksmak som man kan komma skulle jag tro.
Men när man vänder ryggen åt strålkastaren så att den märks lite extra så vet man inte vad som kan hända..
Igår så stannade jag hemma på grund av den där avlånga kroppsdelen. Jag fattar inte riktigt vad som har hänt, och ja. jag ska kolla upp det.... så småningom.
Iaf, när jag var hemma så kollade jag nog max på fem klipp med Jason. I stället så satt jag och kollade på Rage Against the Machine - Take the power back.

-HoHoHo... finns det någon vanlig Sofia här?
-Ehmm...... jag tror inte det.

Lite så var det hela dagen. kanske hände det något mer i smällen, vem vet?
Det konstiga med hela grejen är att jag tyckte att jag hade sjukt ont igår, när jag inte gick till skolan.
Men idag, när jag tappert gick dit så har jag inte haft ondare, och någon verktablett går icke att få tag på på min skola.
Jag fortsatte sökandet utav verktabletter efter skolan också. Jag hann ner till the city of Vadstena, men inte längre. När jag väl kom fram och skulle ta ut pengar så insåg jag att bussen skulle gå om sisådär tjugo minuter.
Där du! Där kom den riktiga Sofia fram igen, den där förbaskade tidsoptimisten.
Den tjejen fick vända och traska tillbaka med sin onda rygg till skolan för att därefter stressa till bussen.
Mmmmmmm...Tidsoptimist!

2008-12-04T16:36:00.000+01:00

Fortfarande ajajaj!

Ipren och jag

2008-12-03T21:40:00.005+01:00

Jag har alltid haft lite emot värktabletter, men när man har haft trampolinträning och landat på de flesta kroppsdelarna så är det nödvändigt.

Trampolin

Är lika med:

Ipren.

Jag har ingen aning om vad jag håller på med, men slutsatsen är i alla fall ipren.

Idag har jag inte kunnat sitta ner en enda hel lektion, förutom på matten när vi hade oförberett prov. Det var en liten nära-döden-upplevelse kan man säga.

Det var igår på träningen som ryggen, huvudet och nacken fick sina smällar.

I typ två år så har jag bara bara latchat runt lite på mattan. Jag har lärt mig själv lite volter hit och dit, men inte mer.

Nu försöker jag tappert ta tag i saken och lära mig salto (bakåtvolt).

Minst sagt, det kostar att ligga på topp!

Någonstans i volten så gick någonting fel. Fråga mig inte när eller hur, för jag kommer inte ihåg ett dugg. Jag minns bara att det var några sjuuuukt långa läskiga sekunder innan huvudet åkte i mattan med någon annan kroppsdel tätt efter.

Som pricken över i:et så är jag dunderförkyld.

Kort sagt: Jag har helt sjukt, galet, dunderont i den där långa sneda kroppsdelen som jag knappt vill känna till.

HejSvejs!

OhNo!

2008-11-23T19:11:00.006+01:00

Hemma från GRANSNÄS!
Det var sjukt! Det va galet! Det var sorgset! Det var helt sjukt j. UNDERBART!

Kameran gjorde minst sagt sitt jobb och tog fler än 200 bilder. Jag lovar att du kommer få se dom någon gång!

Under helgen så sov jag max 9 timmar totalt. Det var på något vis en aning roligare att sitta o prata, köra snöbollskrig och hälsa på köxarna mitt i natten.
Ni fattar poängen, folket på stället ÄR galet underbara!

Idag så hade vi en liten "sjumanna-pjäs" åt dom nya konfirmanderna.
På något sätt så slutade det med att jag stod med en vit konfirmanddräkt och håret knutet under hakan och föreställde Jesus inför 300 personer(?). Fråga mig inte hur, men där stod jag och frågade bland annat Barack Obama och Frida Svensson vad dom hade haft för sig i sitt liv. Stämplade dom i pannan gjorde jag också.

Det hände sjukt mycket mer, men det tar jag en annan gång. Nu måste ja sova och smällta allt. Gråta en skvätt behövs också.

GRANSÄS är sjukt...
...och det är långt ifrån över.

<3

GRANSNÄÄÄS!!!

2008-11-21T17:17:00.002+01:00

Om tio minuter åker bilen till mjölby, där hoppar jag på ett tåg mot Tranås, och vipps så sitter jag där med ett stort gäng underbara människor påväg till GRANSNÄS!

Ännu mer...

2008-11-17T20:49:00.006+01:00

Min idol har blivit en ännu större idol, om det är möjligt.

För ett bra tag sen så såg jag att han hade en tatuering på hans högra axel där det står RESTAREA. dum som jag är har jag aldrig fattat varför. hah

"On my right shoulder i have the word restarea, which i did especially to invite anyone to rest on my shoulder. If you need a place to rest, look for my shoulder to do so."
Han valde att skriva ihop orden för få det att se ut som ett grekiskt ord. Like RrestAarea.

En liten aning galet underbart...

Tro det eller ej, men det är inte slut på fina tatueringar på den mannen.
På hans vänstra arm så är det en som han kallar Live High.

Det är Jason och hans "True love".

Än så länge står det bara detaljer om han. Att han är 177 cm och hans ålder när han gjorde den (30), men jag lovar... det dröjer inte länge innan det står 172(?)cm (åldern beror lite på hur lång tid jag orkar vänta) brevid tjejen.

På hans högra arm/axel har han beginner. Den har han för att typ alla surfare är alltid så triggade och ska visa att dom är bäst. Men nejnej... inte min idol, han bryr sig inte om ifall att han suger. Han är bara där ute och gör något han älskar.

(åherregud, jag är en löjlig filur...)

Det är helt galet vad en människa på andra sidan jorden kan förändra mig. Det är helt sjukt, jag menar.. jag har aldrig varit något fan av tatueringar.

Det räcker med att han säger en ända liten smart mening så är jag lost.

"Du vet, när din mamma mäter dig och ritar på väggen hur du blir längre och längre. Tatueringar för mig är som att markera olika delar av mitt liv, när du tar ett nytt steg, eller markera en ny filosofi."

Du fattar poängen... Jag är galen.

En blöt idol.

2008-11-10T21:48:00.004+01:00

På med hatten!

Två favoriter i en video, kan det bli bättre?
Ellen DeGeneres & Jason mraz!

Snart så måste jag köpa den där boken. Jag menar, det är ju två av mina intressen till priset av ett. I och för sig ett sjukt dyrt pris. Det är därför jag inte har köpt den än. 35 dollar plus porto... njaaa... Jag ska tänka på det. Annars så finns ju alltid jul. Mmmm.. We like it!

Chocomole

2008-11-08T20:02:00.000+01:00

Nu har jag tagit saken i egna händer och rört ihop ingredienserna till Chocomole.
Tro det eller ej, men det var galet gott!

Jason Mraz skrev:

Grazie. Thank you to the badillions of people around the world who pester me about this famously delicious recipe. Here I have simplified the portion for your convenience and practicality. Enjoy.

What you'll need in the bowl:
2 Ripe (soft) Avocados
20 yummy dates
Some Coconut Oil, Agave Nectar, Vanilla Extract, and Raw Cacao

What you'll need on the radio:
I prefer Italian, Flamenco, or Reggae. Funiculi, Funicula always puts a bounce over the cutting board. However, Bob Marley goes well with this tropical delicacy.

Halve the two Avocados and mush up all the green goodness. You may throw away the seed but save the skins as those will be used as serving cups later.

Chop chop chop the dates again and again and again. About 8-10 dates per avocado should do the sticky trick. A food processor makes this task super easy, but doing it by hand can be meditative. Careful you don't zone out and add fingernail or blood to the recipe. There's already plenty of calcium in the pudding.

Squirt/Pour/Drizzle in as much Agave Nectar as you'd like. I like to do a few tablespoons to start and then add more at the end if the mousse isn't sweet enough.

Just a drop of Vanilla will do.

Then throw on a Heaping spoonful of Coconut Oil. This is a must as it will really dress up the dessert and surprise the tastebuds with something more exotic that you'd anticipated. (on a side note, you can use cococut oil for cooking everything. it's a super healthy alternative, especially for those who still cook with left over bacon grease.)

Add one spoonful of raw Cacao PER avocado. Too much cacao could make the goo bitter, so be modest.

Now stir it up... little darlin' stir it up. If you have a kitchen mixer, try to harmonize with it. Otherwise mixing with a knife and fork will help you get those dates down to a smoother dimension.

The recipe should fit perfectly back into the Avocado Skins. Whatever's left over you should eat with your fingers right then and there.

Add your favorite garnish and let cool in the fridge. My parents prefer this dessert the day after as all the flavors congeal and the whole thing becomes more like a pudding.

Have fun. Get messy. Be creative. And If i can do this in a hotel room, you can certainly pull it off in your own Cucina.

Hmmm...

2008-11-07T15:28:00.002+01:00

Jag är en filosof, och jag tror att jag Är ett bananskal.

Hejsvejs!

YES!

2008-11-05T19:40:00.002+01:00

Yes we can!

Aldrig trodde jag att jag skulle vara såhär engagerad i valet...
Idag har jag nog nästan varit lika glad som ett amerikanskt Obama-fan.

cute geek in the pink.

2008-11-03T21:37:00.010+01:00

En sjuårig idol i nasse-dräkt är trenden!
Är det amerikansk halloween så är det. Då funkar allt!
Bra jobbat Mrs. & Mr. Mraz!

Jag tycker att man borde fira halloween mer, typ som USA.

Jag menar... Man märker ju knappt av det här i Sverige.

Jag kommer ihåg när vi var i usa 2002. Det var helt grymt!
Stora upplåsbara spöken & co var bara en ingrediens i kalaset.

Visst ja, sen har vi den där lila natt-tandställningen som jag hade. mumms! Tro mig, den var underbar!

Kan ni tänka er att sova i en lila plastsak som spänner helt, helt sjukt mycket på tänderna?

Som pricken över i:et så var det två krokar som gick ut ur munnen och vidare till en skummgummisak som jag hade över hela huvudet.

Sov gott Sofia!

Att sova med den där "djävulen" i några år gjorde faktiskt susen. De där 11 mm överbett jag hade innan försvann lite...

Så småningom så åkte det tillbaka och jag fick ytterligare en matallskrot att bära dygnet runt i två år.

Det som gäller nu är att sova i en plastskena som inte syns, i två år. Det kan jag leva med.

Hejsvejs!

Playlist

2008-11-03T20:20:00.001+01:00

data="http://www.profileplaylist.net/mc/mp3player-othersite.swf?config=http://www.profileplaylist.net/mc/config/config_purple.xml&mywidth=435&myheight=270&playlist_url=http://www.profileplaylist.net/loadplaylist.php?playlist=51805242">

value="http://www.profileplaylist.net/mc/mp3player-othersite.swf?config=http://www.profileplaylist.net/mc/config/config_purple.xml&mywidth=435&myheight=270&playlist_url=http://www.profileplaylist.net/loadplaylist.php?playlist=51805242">

30/10-2008

2008-10-30T22:12:00.000+01:00

Säg hej till Mr. Svensk-Vinter 2008!

...Kanske om en månad...

Lund, Danmark och Italien.

2008-10-29T16:47:00.005+01:00

Nu är höstlovet i full gång och vi har både hunnit hälsa på syster Johanna i Lund i typ tre dagar och haft Sthlm-besök.

Lund-besöket var trevligt och innehåller allt från studentbeonde i klass: fresh, till Danmark och Italien.
Danmark besöket varade i en halvtimme och bestod mest utav motion. Samtidigt som Niklas satt kvar i bilen hemma i Sverige så åkte jag, mor och far över till Danmark. Jag och mamma åkte dit för att köpa smink från det underbara märket GOSH och pappa för att köpa öl.
När vi gick i land så särade vi på oss, jag och mamma sprang åt ena hållet och pappa åt det andra, allt för att vi skulle kunna vara färdiga innan en halvtimme när nästa båt gick.
Italien skrev jag mest för att vi åt på en och samma italienska restaurang två kvällar i rad.

Igår träffade vi några vänner ifrån Sthlm. Vi var och körde gocart och sedan blev det middag på Hofsnäs. Med i gänget så var en konfakompis till mig och hans far. (kusiner till den andra familjen)

HejSvejs!